Det var i fredags kväll som finalen av WBBL Cup avgjordes i Manchester. Hans Riders vann med 78–67 sedan lagets australiensiska stjärna Kate Oliver svarat för 18 poäng, 14 returer, 5 assists och 2 steals.
– Det var kul och stort för klubben. Den här har vi aldrig vunnit, och det var första gången vi nådde finalen. Den andra har vi vunnit tre år i rad, vara två gånger under min tid som coach. Vet egentligen inte hur de rankas sinsemellan, men den här cupen är äldre, säger Jesper Sundberg.
Med tanke på bevakningen var nog triumfen den mest prestigefyllda hittills för hans Leicester Riders, matchen sändes till exempel direkt på monsterkanalen Sky Sports.
–De gjorde en riktigt stor produktion, extremt proffsig och påkostad med bland annat fem kommentatorer på plats, konstaterar Jesper.
Att slå just Sevenoaks Suns, från sydöstra London, kallade också fram starka känslor hos Leicester-spelarna. Även om "solarna" den här gången kom till finalen utan att ha spelat en sekund 2021 efter att ha stängt ned verksamheten före julhelgen.
– Våra stora rivaler under mina år, det här var första gången vi lottades på olika halvor och fick mötas i en final. De har varit den stora dominanten, har sju titlar de senaste fem åren, påminner Jesper Sundberg.
Leicetster Riders hade bara en titel innan Jesper Sundberg anlände våren 2018. Nu har klubben fyra.
– Bara ligaguldet fattas, det vill vl åt nu. Grundserien väger tyngre, och det delas ut en titel till vinnaren. Själva slutspelet är inte lika tungt som hemma, här avgörs finalen i bäst av en eller två matcher. Det är mer för att ha ett slutspel och att spelarna ska få chansen att spela i en fin arenas. De inbitna basketmänniskorna vill ha seriesegern, förklarar Jesper.
Och läget kan inte vara mycket gynnsammare, veckan före första ligamötet med just Sevenoks.
Riders har vunnit samtliga tio matcher den här säsongen, fem i ligan och lika många i cupen, men är i mitten av februari inte halvvägs i ligamatchandet. Final är planerad till 16 maj – men det har redan snackats om att skjuta upp den.
– Vi började försäongen tidigare än de andra för att vara väl förberedda, men även vi har haft tre omgångar med avbrott för covid-19. Det har varit lite hårdare restriktioner än i Sverige, laget har isolerats totalt vid de tillfällen. Men det har släppt lite mot slutet.
Efter tio år med Norrköping Dolphins, som huvudcoach för damlaget i ligan och assisterande för herrarna, är 31-åringen inne på sin tredje säsong i Riders. Jesper Sundberg skrev i våras ett nytt kontrakt med klubben.
– En trygg situation att kunna komma tillbaka när det var rådde stor osäkerhet kring hur pandemin skulle påverka den här säsongen. Det kändes inte som ett läge at hitta nytt jobb då. Ser bra ut på cv:t att förlänga ett kontrakt, menar han.
Framtiden?
– Funderar hela tiden, måste ha drömmar och mål längre fram än att leva i nuet. Så var det i Norrköping också. Men jag har inget konkret att ta ställning till. Men min plan är inte att stanna på en plats hela karriären.
Han trivs i staden med drygt 350 000 invånare, mitt i England.
Om det inte vore för landets totala lockdown.
– Jag ska inte ljuga, det är långtråkigt. Vi tränar ett pass per dag, kvällstid, i övrigt sitter vi instängda. Å andra sidan är jag alltid väl förberedd för träning och match, och det är ju det jag är här för. Jobbklimatet har inte förändrats så mycket. Jag bor i ett hus med en kollega, när vi inte ens kan inte gå till kontoret så är det mitt enda sociala umgänge just nu.
Vilket betyder att han har benkoll på "sitt" Dolphins.
– Jag ser allt jag kan, inte bara Dolphins. Sänds en match och jag är hemma, då tittar jag. Båda lagen spelar attraktiv basket, och effektiv. De har värvat bra och på de träningar jag sett när jag varit hemma förstår jag att det inte är någon slump att det går bra.
– Det var svårt att ta in, jobbade med Kelly i fyra år och jag har coachat båda hans barn, Jessica och Kevin. Han var fantastiskt på att få alla han träffade att känna sig som hans kompis. Fint att se alla hyllningar till honom, säger Jesper.
– Jag fick även coacha mot honom när han var i Uppsalas damer, det var också en upplevelse.