Nya skador när Sylvia vann

En redan sargad trupp blir mindre och mindre. Poängen har blivit dyrköpta för Sylvia som i matchen mot Limhamn Bunkeflo endast hade fyra avbytare (varav två helt redo för spel) till sitt förfogande. Och redan efter en kvart såg det ännu dystrare ut när Oliver Lönn fick bäras ut med en förmodad skada på benet. Några minuter innan slutsignalen nickade dessutom Mehmet Mehmet ihop med en av gästerna och utgick med en befarad hjärnskakning. Fattades bara att hemmalaget dessutom höll på att tappa sina tre poäng.

- Vi är ju så illa tvungna att ta tillvara på våra resurser på det sätt vi gör när det ser ut så här. Det är ju vår match i 95 minuter, menade tränare Hagert som ändå gladdes åt att Markus Hansson kunde ge laget 20 minuter efter sitt långa skadeuppehåll.

Matchen var Sylvias under långa perioder. ?Rocky? gav laget ledningen på straff efter en solklar hands i gästernas straffområde. I den andra halvleken kunde Joakim Lengyel och Paul Chamoun inom två minuter ge laget en, verkade det som, komfortabel ledning. Båda gångerna stod inhoppande Jens Johansson för förarbetet. Men efter två kontringsmål, varav Saman Ghoddos pärla involverade det förmodligen hårdaste skottet i år på Parken, så befann sig Sylvia i en situation där man såg ut att tappa både poäng och spelare.

- Vi hängde inte riktigt med när de ställde om och de får två chanser där de gör mål. Ganska onödigt, konstaterade anfallaren Allan Borgvardt.

Borgvardt fungerade som så ofta förr som det kreativa navet i hemmalagets anfallsspel och tog för dagen även på sig rollen som matchhjälte. Armando Ibrakovic inlägg mot den bortre stolpen var nästintill perfekt. Borgvardts nick var inte speciellt hård, men vad gör väl det när bollen faktiskt går i mål?

- Det var precis vad vi behövde, konstaterade dansken som med nästan samma ord som sin tränare använde ovan förmedlade den rakt motsatta känslan.

- Överlag såg det mycket bättre ut idag, det var mycket mer rörelse ute på planen vilket är det vi jobbat med. Det känns bra det här.

Poängen fungerar som plåster på såren för ett Sylvia som sitter i en svår situation, något Hagert inte hymlar om.

Det ställer ju till det en hel del. Samtidigt måste vi skynda långsamt med de spelare som är på väg tillbaka för att undvika bakslag.