Fram till de hÀr raderna knattrats ned pÄ datorn, nÄgot dygn före torsdagens publicering i papperstidningen, har vi Ànnu inte behövt lÀsa om nÄgot flÀskigt dopingavslöjande, blodiga kanyler pÄ hotellrum eller vanligtvis halvmediokra atleter som, fullpumpade med otillÄtna preparat, gör sina livs bÀsta tÀvlingar.
Tack för det.
Inga dopade Ben Johnson ĂĄ la sommar-OS i Seoul 1988 eller snorig Johann MĂŒhlegg i Salt Lake City 2002. Ingen kioskvĂ€ltare ens i nĂ€rheten av attacken skridskostjĂ€rnan Tonya Harding iscensatte mot konkurrenten Nancy Kerrigan inför OS i Lillehammer 1994, dĂ„ hon betalade rĂ„skinnet Shane Stant en okĂ€nd summa pengar för att hindra Kerrigans deltagande.
Stant skadade Kerrigan genom att svinga en teleskopbatong mot amerikanskans knÀ efter ett trÀningspass i Detroit, men trots smÀrtorna tog hon sig mot alla odds till Norge och ordnade silver i finalen. För rivalen Tonya Hardings blev spelen ett hejdundrande fiasko. Ena skosnöret pÄ skridskon gick av och hon slutade sist av alla. Lite senare dömdes hon för inblandning i misshandeln, spelade in porrfilm och föll till slut i glömska hos den amerikanska idrottspubliken.
SÄ kan det gÄ.
Kan man hoppas pÄ att idrottsvÀrlden blivit renare, att de tÀvlande Àr mer noggranna med vad de stoppar i sina kroppar och att trÀnare, managers, agenter och överledare till slut insett att genvÀgar till framskjutna placeringar i slutÀndan riskerar att kosta mer Àn vad de smakar?
Jag vill inte vara surpuppan pÄ after-skin men det vore naturligtvis nÀrmast oansvarigt naivt tro att skandalernas tid Àr över.
Och vi har ÀndÄ fÄtt se nÄgra försök till fusk och diverse utbrott pÄ tevebilderna frÄn Kina.
VÄr dubble guldhjÀlte frÄn TrollhÀttan, Nils van der Poel blev skogstokig nÀr hollÀndarna (nederlÀndarna?) försökte manipulera ismakarna inne i skridskoarenan i Peking för att förmÄ dem att göra is som skulle passa "de oranje" extra bra.
"Det hÀr Àr den största skandalen i vÄr sport. Vi har haft vÄra dopingfall och jag ser inte att det hÀr Àr mindre allvarligt", röt 25-Äringen som plötsligt visade upp en helt ny sida av sin karaktÀr, lÄngt frÄn den vÀstgötska solstrÄle i mysbyxor som vi fÄtt bekanta oss med i gemytliga intervjuer tidigare.
Sedan skrinnade han ut och satte nytt vÀrldsrekord pÄ 10 000 meter, krossade konkurrenterna, slÀngde munskyddet och tog flyget hem till Sverige.
Ett annat topplock som rök satt pÄ skiddrottningen Therese Johaug, som efter stafetten förra lördagen skÀllde ut finskan Johanna Matintalo efter noter mitt under loppet för att denna vid upprepade tillfÀllen trampat pÄ norskans skidor.
Fast allra mest underhÄllande Àr norska backhopparnas anklagelser mot tysken Karl Geiger.
Denne ska, enligt norrmÀnnen, ha tÀvlat i en alltför stor tÀvlingsdrÀkt och pÄ sÄ vis Ätnjutit fördelar och plockat bronsmedaljer han inte gjort sig förtjÀnt av.
En av de norska backhopparna, Halvor Egner Granerud, anser det vara bevisat att Geigers drÀkt sticker ut mer Àn tre centimeter frÄn kroppen vilket Àr mot reglerna eftersom "extratyget" ger lÀngre luftturer. Detta efter att ha studerat foton frÄn Geigers landning under lupp.
Tysken sjÀlv slÄr ifrÄn sig:
"Positionen jag blev fotograferad i, det Àr inte en normal position. Jag jublade över mitt hopp och böjde mig ner, dÄ kan alla drÀkter se ut sÄ", förklarade tysken.
Det eventuella fuskandet kan ha tagits till nya höjder.