Sex matcher är spelade av superettan.
IFK Norrköping har inte vunnit än. Det är illa och oroande på samma gång.
Men vad som skrämmer mer är att man inte möts av en större rädsla i och utanför Pekings omklädningsrum efter snytingen mot Vasalund.
Riktigt illa ute
IFK Norrköping är riktigt illa ute om man tar lätt på tre inspelade poäng på sex matcher. IFK Norrköping begår tjänstefel om man blundar för tabelläget.
Att nonchalera situationen och prata om en lång serie är det farligaste klubben kan göra.
Att gömma sig bakom klyschorna ”bollen rullar inte våran väg” och ”det tar tid att spela ihop ett nytt lag” borde vara kriminellt.
Ändå är det precis vad som kom ur Göran Bergort och Tony Martinssons munnar igår.
Det är en mardrömsstart på säsongen.
Krisstämpeln svävar farligt nära över en förening som blöder ekonomiskt och har uppenbara problem att hävda sig på fotbollsplanen.
Var du inte på Parken igår förstår jag att 3–4 mot Vasalund låter förskräckligt.
Att det är svårt att greppa hur ett förortslag från Stockholm kan göra fyra mål på stora, mäktiga IFK Norrköping och åka hem med tre poäng.
Sanningen är den att nykomlingen är det roligaste och mest underhållande som visat upp sig på det nya 300-miljonersbygget.
Seger för sporten
Att möta bonkaserien superettan med den kaxighet och framåtanda som Peter Lenells lag gör är en seger för fotbollen.
Göran Bergort medgav efteråt att det var det bästa lag Peking mött i år. Yosif Ayubas touch kan bara en formtoppad Marcin Burkhardt mäta sig med i IFK.
Kennedy Igboananikes speed och företagsamhet fanns det ingen motsvarighet till i det tröga hemmalaget.
Men, igen: charmoffensiven Vasalund bjöd på får inte förblinda IFK:s egen insats.
Det får inte bli en förlängd ursäkt och förklaring att IFK Norrköping efter sex omgångar befinner sig på kvalplats.
Fjolårets allsvenskar har släppt in flest mål, 13 stycken, så här långt. Igår kom laget ut och sov efter halvtidspausen. Pang, pang, pang så hade 1–0 blivit 1–3.
Nattsvart
Djordje Mrdjanin hade en mörk afton och är för långsam för att kunna klassas som en pålitlig mittback. Jag fruktade att det skulle bli en löpduell mellan honom och Kennedy Igboananike.
När den kom var det tack och adjö fram till 3–1. Visst ska IFK ha cred för att de kommer tillbaka i matchen med en stark upphämtning.
Men med Vasalunds välförtjänta segermål på stopptid försvann det egentligen enda glädjeämnet i hemmalaget.
Bakom IFK-kulisserna hoppas jag att det är en större och mer utbredd oro än vad det gavs sken av igår. Alla kan se att laget inte mår bra.
Alla kan se att det tabellmässigt är kris. Att nonchalera det läget placerar föreningen i en ännu farligare sits.
Vem som är favorit i måndagens östgötaderby råder det inget tvivel om.