Jo, jag vet att bottenstriden rasar några omgångar till och att en handfull lag i andra änden av tabellen fortfarande kämpar om de åtråvärda cupbiljetterna till Europa bakom ett Malmö som efter en med skånska mått mätt halvtafflig start på säsongen redan joggat hem ett nytt SM-guld, det 21:a i föreningens stolta historia.
Med ett uppehåll för landslagsspel den närmaste tiden får de allsvenska lagen samla sig inför omgångarna 28, 29 och 30.
Sannerligen har det varit ett annorlunda fotbollsår i högsta herrserien, inte minst på grund av den här tröstlösa, till synes eviga coronan, men den biten tänkte jag lämna därhän den här gången.
Säsongen 2020 har bjudit på ovanligt många och överraskande svängningar. Formtoppar har kommit och passerat, tränare har sparkats och spelsystem skrotats. Spelare av skiftande kvalité har anslutit, flyttat, kritiserat, kritiserats, hånat och hånats. Inte ens förbundskaptenen för EM-klara Sverige har undgått svavelosande bredsidor från i första hand lagets förre kapten där borta i Milano. Det är lite oklart vad Zlatans utspel handlat om egentligen, kanske bara ett utslag av leda eller - gud förbjude - illvilja och missunnsamhet mot... ja, vad vet jag?
För att inte tala om vad den svenska domarkåren fått utstå under en säsong som i ärlighetens namn bjudit oss tv-tittare en icke oansenlig mängd av tveksamma bedömningar.
IFK Norrköpings frispråkige mittfältare SImon Thern har varit allt annat än nöjd med rättskiparnas insatser i seriespelet. "Skeppa iväg dem", tyckte Peking-stjärnan, som inte särskilt oväntat fick ordentligt mothugg från domarskråets vise män.
IFK Norrköpings märkliga säsong har väl egentligen väckt fler frågor än gett tydliga svar. Det sportsliga haveriet efter den helt briljanta inledningen är förstås ett ämne som fått många IFK-vänner att ligga sömnlösa långt in på höstkanten och ifrågasätta vissa beslut vad gäller laguttagning, spelsystem och taktik.
Vad hände med kamraterna och hur hade den här säsongen summerats om guldklubben från 2015 inte hade samlat ihop den där fina poänghögen i våras då allt såg så enkelt och geschwint ut?
Med tanke på förutsättningar, ekonomiska och sportsliga, finns det som IFK-supporter all anledning att gnissla tänder över en tabellplacering som just nu inte inkluderar en plats i europacuperna nästa år. Men det kunde som sagt varit ännu värre.
Pekings poängskörd ser ut att bli den lägsta sen 2014 då Janne Anderssons manskap räddade allsvenska kontraktet tack vare en strong kollektiv avslutning och individuella genidraget att omplacera mittfältaren Andreas Johansson till backlinjen. Det året slutade IFK Norrköping på tolfteplats med sina 36 poäng och majoriteten av invånarna i 011-området var nöjda och belåtna med utvecklingen.
Året efter vann man guld efter att ha spelat ihop 66 pinnar. 2016 räckte 60 poäng "bara" till tredje plats i sluttabellen och åren därpå bokfördes Peking för 48, 65 respektive 57 poäng i fjol.
I den jämförelsen står sig med andra ord dagens 40 som tämligen mediokert (sett till förutsättningar och förväntningar).
Kolumnen över insläppta mål (41 stycken hittills) är för övrigt också den mest negativa under IFK Norrköpings sex senaste säsonger.
Klubbens analys av fotbollsåret blir helt klart en väldigt intressant läsning för de som följer laget i vått och torrt.