Vi räknar förstås in Hagebys titel 1980, bara klubbnamnet har bytts, när vi radar upp titlarna.
Totalt har Hageby/Dolphins nu plockat hem 15 SM-guld, rullstolslaget har sju och damerna har vunnit två, 2000 och 2013.
Visste ni också att fem av de sex guldlagen på herrsidan har en gemensam nämnare?
Det är bara 2012 års mästarlag som inte har någon ur familjerna Grant eller Terins med fingrarna på guldtrofén.
I alla andra lag har Kenny, Kelly eller Kenny Jr, eller Martin, Peter eller Felix Terins varit inblandade.
Där kan vi snacka om tradition, arv och en historia som känns.
Här är guldåren:
1980
3–1 i matcher mot Alvik
Finalerna: I den fjärde, inför 4 498 i Himmelstalundshallen dit Hageby flyttade från Ektorpshallen under finalspelet, blev det riktigt dramatiskt. Fran O´Hanlon, en av tidernas största lirare i svensk basket, kunde kvittera i slutsekunderna med att sätta två straffkast – efter att ha tagit returen när Bosse "Bingo" Karlsson (nu Faleström) missat. I förlängningen var Hageby hetast.
Truppen: Kenny Grant, guard, Fran O´Hanlon, guard, Martin Terins, guard, Kris Grundberg, center, Bo "Bingo" Karlsson (numer Faleström), forward, Göran Eriksson, center, Anders Sigland, guard, Janne Grundtman, forward, Peter Terins, guard, Thomas Bjarnemar, guard, Peter Ström, forward, Thomas Samuelsson, forward, Håkan Lunden, forward.
Coacher: Kenny Grant och Åke Björck.
1998
3–1 i matcher mot Plannja
Finalerna: Förre Dolphins-coachen Brad Deans stjärnspäckade Luleå-lag skulle bara hämta hem guldet, men Kelly Grants lag scvävade på moln i hela slutspelet. Skrällen i den första finalen kunde blivit dyrköpt för Dolphins eftersom landslagscentern Anders Marcus bröt ena foten, men en annan bjässe, J D Sanders, höll rent under korgarna tillsammans med en annan lågbudgetamerikan, Fred Drains, och förre NBA-spelaren Jeff Taylor. Nummer 11, David Bergström, mannen med den enda tröjan i taket på arenan, blev kung i Norrköping. 6 000 i Himmelstalundshallen i den fjärde matchen behövde aldrig vara oroliga.
Truppen: David Bergström, guard, Michael Lager, guard, Jeff Taylor, forward, Fred Drains, forward, JD Sanders, center, Anders Marcus, center, Rachid Kermoury, guard, Anders Bergqvist, forward, Anders Lindh, forward, Joachim Stille, forward/center, Per Hammarström, guard, Tobias Persson (nu Svedman), forward, Rickard Wisemark, guard, Robert Jansson, forward.
Coacher: Kelly Grant, assisterande Damir Tomic, Per Angemo och Bill Banks.
2010
4–1 mot Plannja
Finalerna: Tolv år efter sitt första guld ledde han klubben till ytterligare ett, Kelly Grant. I laget fanns också brorsonen Kenny Junior. Men stjärnan i det här guldlaget var Gee Gervin, George "The Iceman" Gervins bolltrollande son. Det här var första guldet i nya hallen, Stadium arena, som invigdes hösten 2008. På plats när det avgjordes var också legendaren själv, "Iceman". Dolphins hade ett starkt lag, riktigt stjärnfyllt. Kuriosa: både Fred Drains och Plannjas Håkan Larsson fanns på planen, precis som tolv år tidigare – och Joakim Kjellbom. Det var hans första säsong i klubben. Kuriosa: Dolphins vann också utmanardivisionen i Baltiska ligan strax före.
Truppen: Mikko Riipinen, guard, Fred Drains, forward, Joakim Kjellbom, center, Bojan Atanasoski, guard, Kenny Grant Junior, guard, Anton Saks, forward, Pontus Krantz, guard, Oladapo "Dee" Ayuba, forward, Mikael Lindquist, guard, George Gervin, guard, Fredrik Rauge, center, Joseph McNaull, center.
Coach: Kelly Grant.
2012
4–2 mot Södertälje Kings
Finalerna: Ännu en tuff finalserie, där Södertälje var nära att kvittera till 3–3 i matcher. Men Andrew Mitchell satte en kylig tvåa med knappt 15 sekunder kvar av sjätte matchen och i det sista anfallet rev Gordon Watt åt sig en retur och då var guldet biff. Paul Burke coachade första året, det blev jackpot. Kuriosa: guldhjälten Mitchell fick sparken strax efter. Dåvarande ordföranden Kaj Krantz förklarade att guarden fått tillräckligt med chanser, han var tidigare dömd för flera våldsbrott, och var i det läget misstänkt för ännu en misshandel.
Truppen: Oladapo Ayuba, forward, Petras Balocka, center, Fred Drains, forward, Robertino Duric, guard, Randall Hanke, center, Edgars Jeromanovs, guard, Mikael Lindquist, forward., Andrew Mitchell, guard, Mikko Riipinen, guard, Martin Ringström, forward, Povilas Sakinis, forward, Anton Saks, forward, Gordon Watt, forward.
Coacher: Paul Burke och Jesper Sundberg (assisterande).
2018
4–3 i matcher mot Plannja
Finalerna: Dolphins var uträknat i den sjätte matchen, i Stadium arena. Plannja hade 60–43 med en minut kvar av tredje quartern, alltså med elva minuter kvar att spela. The rest is history – eller "tidernas kollaps", som det uttrycktes i norr. Dolphins kom tillbaka, kvitterade i matchserien efter dubbla (!) förlängningar (95–90) och vann i Luleå ett par dagar senare i en helt avgörande fight, 76–71. Heta ordväxlingar mellan coacherna, Peter Öqvist i Plannja och Adnan Chuk i Dolphins, gav extra krydda. Inte för att det behövdes, förstås.
Truppen: Tim Schüberg, guard, Fredrik Larsson, forward, Gerry Blakes, guard, Joakim Kjellbom, center, Edvin Stark, guard, Felix Terins, guard, Nils Johansson, guard, forward, Mikael Lindquist, guard, Jonathan Dubas, forward, Hugo Waldeck, forward, Abdou Medjedoub, center, Eugene Harris, guard, Johnell Smith, guard.
Coacher: Adnan Chuk, Joakim Källman och Mikko Riipinen (assisterande).