Linnea gav pappa livet åter

Det började med att pappa Anders började känna sig trött. Han hade under 30 år haft problem med njurarna och fick redan för ett par år sedan besked om att han skulle räkna med en njurtransplantation ganska snart.

- Jag har ju alltid hållit igång men när jag tänker tillbaka på träningen så har det faktiskt gått ganska tungt de senaste tio åren. Det blev bara tråkigare och tråkigare när kroppen inte svarade, säger han till tidningen Skogssport.

Den förste donatorn som Anders kom att tänka på var sin bror. Men efter flera månader av tester visade det sig att han inte var lämplig som donator.

När hans äldsta dotter, Linnea, fick höra talas om att pappan skulle tvingas till dialys i väntan på att hitta en lämplig donator tvekade hon inte i sitt beslut:

- Att få hjälpa pappa har varit högsta prioritet, det handlar ju om att rädda liv, säger Linnea.

Enligt Ulla-Maj Andersson, patientkoordinator på Transplantationscentrum på Sahlgrenska, tappar man mycket i ork och muskelkraft efter en njurtransplantation.

Hon säger vidare till tidningen Skogssport:

- Att en dotter donerar en njure till sin pappa är ganska ovanligt, då är det vanligare syskon emellan eller mellan make och maka.

Linnea håller som bäst på att återhämta sig efter operationen.

- Första veckan hade jag djävulska smärtor, men nu kan jag vara ute och gå flera timmar utan att det gör ont. Jag kommer aldrig att få tillbaka samma styrka i bukmuskeln som tidigare, men å andra sidan är det ju inte hundra meter jag ska springa.

Nej, men hon kommer att fortsätta sin elitsatsning. Hon är just nu sjukskriven till mitten av januari men då hoppas hon kunna börja köra lite testcykel osv.

- Jag vill komma igång och tävla under 2012, men jag kommer inte sätta upp några mål som VM eller liknande. Men i framtiden är dock målet att se hur långt jag kan nå som elitorienterare igen.

Hon var så sent som månaden innan transplantationen på sprintläger i Schweiz med landslaget. På meritlistan finns bland annat ett SM-guld i ultralång 2008 och flera silver och brons på SM.

2007 började hon studera till sjuksköterska i länet och skrev på för OK Kolmården 2008. Där är hon en viktig bricka i ett av landets bästa klubblag.

- Vi var ju sexa på Tiomila, tia på Jukolakavlen och fyra på SM, berättar Linnea.

Men vad händer nu när talangen Anna Forsberg lämnat klubben?

- Tror inte det ska innebära några problem, vi har många duktiga löpare i klubben. Vi har bland annat fått en ung talang i Elin Håkansson som kan bli riktigt bra så vi ska nog kunna vara med och slåss med Sverige-eliten även i fortsättningen.

I mitten av januari är det meningen att Linnea ska återgå till jobbet som sjuksköterska på kirurgavdelningen på Universitetssjukhuset i Linköping.

- Jag kommer bara att jobba 80 procent. I stället kommer jag få en dag ledigt i veckan för jobba som hjälptränare till Peter Holgersson i hans LiU-projekt och få mer tid till egen träning, säger Linnea som bor i Norrköping.