Folkbladet hälsade på under tisdagens andra ispass för killar födda 99-03. Ganska stora åldersskillnader alltså, men de minsta verkade inte bry sig nämnvärt att vissa var både ett och två huvuden högre.
Som Liam Klefbäck till exempel, en liten målvaktstuffing från Klockartorpet som vet att det också kan vara lite motigt att spela ishockey ibland:
- Får jag ett riktigt hårt skott i plocken gör det lite ont. Men jag skiter i det och spelar vidare ändå, precis som riktiga målvakter gör.
Liam och de andra börjar hockeyskolan redan vid halvåtta på morgonen. Och innan dagen är över vid fyrasnåret ska två eller tre ispass, teori, bollträning, innebandy och inte minst lunch och middag hinnas med. Fullt upp alltså, och ett skönt avbrott efter allt julfirande.
- Jag det är nog uppskattat både för barnen och föräldrarna. Våra yngsta tränar inte så ofta och längtar verkligen ut på isen. Och föräldrarna tycker kanske att det är skönt med lite lugn och ro hemma ett par dagar, säger Tina Hagman från Vita Hästen som ansvarar för arrangemanget.
Sista gänget ut på isen den här eftermiddagen inledde med "djungelhockey", ett klart uppskattat inslag. Reglerna är enkla: tio man i varje lag, två puckar samtidigt och full attack mot målen.
Det blir lite trångt på isen. En hel del krockar och vurpor blir det, men ingen slår sig och alla verkar ha väldigt roligt.
- Vi får lära oss mycket. Skridskoteknik, skott och teknik med klubban, säger Hampus Borén.
För målvakterna väntar en extra inspirerande träning när gamle målvakten gamle A-lagsmålvakten Fredrik "Grizzly" Eriksson gästar träningen under avslutningsdagen. Läge för Liam att snappa upp lite nyttiga tips?
- Jag måste kunna putta ut vänsterbenet bättre när jag går ner på isen. Annars är jag rätt bra på det mesta.
Bra självförtroende där, Liam!