Hillevi jagar pappa Ivar i Fäders spår
Ivar Luks ,66, har åkt Vasaloppet i snart fyra decennier.Hans dotter ska göra sin första start i år.Förutsättningarna för dom båda Tjalveorienterarna är helt olika.- Jag kan inte slå pappa under några förutsättningar, säger Hillevi Luks, 33, om loppet.
Far och dotter - Ivar och Hillevi Luks från Tjalve kör båda Vasaloppet på söndag. Men med helt olika förutsättningar. 66 år gammal har Ivar kört 39 lopp till dags dato. Hillevi som bara är hälften så gammal gör sin första start. "Jag ska gå till en massör på måndag", säger hon. FOTO: ROBERT SVENSSON (011-200 463) robert.svensson@folkbladet.se
Foto:
Pappa Ivar Luks åker för 40:e gången, Hillevi Luks gör sin första start.
Båda tillhör orienteringssektionen i GOIF Tjalve i Norrköping.
Snöbristen har varit ett aber, men dom hittade ett ställe vid sommarstället ute i Kolmården där det låg ett tunnt lager snö nu i januari.
- Vi har väl lagt ner två till fyra timmars träning om dagen, säger Hillevi. Men det har varit lite si och så med snön så det har blivit mycket löpning.
Började 1966
Ivar Luks är gammal i gamet. Med 39 Vasalopp i benen tillhör han veteranerna i Vasaloppet.
Och han tillhör den veteranklubb som bildades 1997.
Den är uppdelad i tre kategorier: guld, silver och brons som representerar 30, 40 och 50 körda lopp.
Ivar träder in i silverklubben på söndag.
- Ja, man får en del rabatter då. Ett lopp gratis och 33 procent rabatt på loppen när det blir guld. Fast så länge vet jag inte om jag kör, menar han. Vi får se hur länge kroppen håller.
Han började köra Vasaloppet redan 1966, 27 år gammal. Sedan dess har han bara missat ett lopp.
- Ja, det var när det blev inställt på grund av snöbrist 1990, säger han.
Kanske fler
Det är ett imponerande facit för Ivar. Frågan är om Hillevi kommer att försöka uppnå samma resultat.
- Jag vet inte, skrattar hon. Om det går bra kommer jag säkert att köra flera Vasalopp. Jag har kört Tjejvasan fem gånger, men det är skillnad på 3 mil som det är och ett Vasalopp.
Ett annat problem när man kör första gången är ju att man inte vet hur man ska hushålla med krafterna och hur man ska förhålla sig i trängseln ute i spåren.
Ivar som är en rutinerad skidlöpare med 5.14 som bäst startar i tredje ledet. Hillevi som är ny startar längst bak i det tionde.
- Vi vet inte hur många spår det kommer vara heller. På grund av snöbristen där uppe kanske det inte är så många spår som det brukar vara. Vi har ju mer snö här nere än vad dom har, menar Hillevi.
Massör på måndag
En av anledningarna till att Hillevi kör Vasaloppet för första gången är att tjejkompisarna i Tjejvasan utmanat.
- Då kan man ju inte backa ur, skrattar hon.
- Men det blir tufft för dom, kontrar pappa Ivar. Dom har drygt tolv timmar på sig och jag är inte säker på att dom klarar det.
<B>+ Hur känns det i kroppen efter ett sådant här lopp?</B>
- För min del är det ingen fara. Det gör inte så ont i kroppen längre, man är van vid det här laget, säger Ivar med det självförtroende som bara en van Vasaloppsåkare kan ha.
- Jag vet i alla fall vad jag ska göra. Beställa en tid hos massören på måndag, skrattar Hillevi.
Någon tävling far och dotter emellan kommer det alltså inte att bli.
- Jag kan inte slå pappa. Det är han för bra för. Men det ska bli en upplevelse, avslutar Hillevi.
<span class=Rub1>Sånt du inte vet om Vasaloppet
Första Vasaloppet: 19 mars 1922 - 136 deltagare var anmälda och 119 kom till start
Första anmälan någonsin till Vasaloppet: Carl Emanuel Berg, Göta, 1922
Första Vasaloppssegraren: Erik Alm, IFK Norsjö, på tiden 7.32.49
Snabbaste tiden i herrklassen: Peter Göransson, Åsarna, med tiden 3.38.57 1998
Första utländska segrare i Vasaloppet: Pekka Kuvaja 1954 på tiden 6.22.51
Mesta manliga segrare: Nils ?Mora-Nisse? Karlsson som mellan 1943 och 1953 tog nio Vasaloppssegrar
Första officiella kvinnliga Vasaloppssegrarinnan: Sofia Lind, Roslags-Länna, på tiden 5.06.35 blev historisk 1997
Snabbaste tiden i damklassen: Ulrika Persson, SK Bore, med tiden 4.31.05 2001
Mesta kvinnliga segrarinnan: Sofia Lind med tre segrar - hon har dessutom tre andraplatser 2000, 2001 och 2002
Första kranskullan: Therese Eliasson
Första kransmasen: Axel Jungward
Inställda lopp: 1932, 1932 och 1990
Olika kategorier Vasalopp: Vasaloppet, Halvvasan, Kortvasan, Skejtvasan, Stafettvasan, Tjejvasan och Öppet spår.
<B>Östgötar i Vasaloppet</B>
Östergötland har också ett antal åkare som representerar vårt län ute i ?fädrens spår?.
Kvintetten Staffan Johansson, Mikael Johansson, Per Edlund, Benny Wiklund och Anders Edlund från Grytgöls IK tänker åka.
Likaså Conny Brinck från Reijmyre IF. SK Ringen ställer upp sex stycken på startlinjen. De är Niclas Andersson, Jan Herrman, Göran Johansson, Jonny Lundberg samt Robert och Stefan Sunnerberg.
Norrköping representeras av Magnus Andersson, Caj Baca, Martin Göransson och Andreas Gustavsson från Norrköpings Skidklubb, samt Kåre Freudentahl från NAIS.
Från Finspång tävlar Bertil Senestad, Per Åström och Conny Wallin.
<B>Visste du att...</B>
... Vasaloppets ?fader? hette Anders Pers - efter en artikel i Vestmanlands Läns Tidning den 10 februari 1922 där han lanserade idén om ett skidlopp för att hedra Gustav Vasas färd i ?fädrens spår? drygt 400 år tidigare. Efter en tids debatt i tidningarna skänkte Dagens Nyheter 1000 kronor för att man skulle kunna finansiera loppet - och resten är historia.
... när den allra första segraren var på väg in på upploppet i Mora var det någon som utbrast?vem ska hänga på honom lagerkransen?? Theres Eliasson anmälde sig som frivillig och så var kranskullan född.
... 1988 gjorde den första kransmasen entré. Mora-sonen Axel Jungward fick hedersuppdraget att lagerkransa segrarinnan i TjejVasan - Karin Värnlund, IFK Mora SK. Sedan dess har elva masar hedrat segrarinnan i Tjejvasan
... den första kvinnan som genomfört Vasaloppet hette Margit Nordin. 1923 hyllades hon vid målgången men kort därefter förbjöds kvinnor att deltaga och det dröjde ända till 1997 innan det blev ändring på det
... deltagarrekordet i Vasaloppet är 13 827 startande. Året var 2002
... det vid tre tillfällen har varit en delad seger i Vasaloppet. Redan 1928 skar Sveriges två bästa åkare Sven ?Uttern? Utterström och Per-Erik Hedlund mållinjen samtidigt. Utterström dömdes som segrare efter ett jurysammanträde men de både lämnade tillbaka sina priser i protest. 1947 beslöt sig klubbkamraterna Mora-Nisse Karlsson och Anders Törnqvist för att dela på segern. Arm i arm skar dom mållinjen. Domarna dömde Mora-Nisse som segrare men det löste dom två kamraterna genom att gå till en juvelerare och dela på guldmedaljen. 1988 blev bröderna Anders och Örjan Blomqvist historiska när dom körde ?dött lopp? och bar kranskullan Karin Värnlund emellan sig. De var dom första som fick dela på segern
... att österrikaren Michail Botvinov är den ende Vasaloppssegraren som lett loppet från start till mål
... att norska Meerit Bodelid 1981 blev historisk genom att ?officiellt? bli den snabbaste kvinnan någonsin bakom herrarna - bara 58 minuter efter herrsegraren Sven-Åke Lundbäck.
... att Vasaloppets ?Öppna spår? firar 25-årsjubileum i år
... 1982 diskvalificerades fransmannen Jean-Paul Pierrat för att under pågående lopp ha bytt till ett par andra skidor. Dubbelt surt eftersom Pierrat dessutom skar mållinjen först
... det kallaste loppet kördes 1987 - termometern visade på -30 grader
... man har inrättat en veteranklubb för Vasaloppsåkare som kört fler än 30 stycken lopp - den är indelad i guld, silver och bronskategorier. Klubben inrättades 1987 och har i nuläget 457 medlemmar och tillsammans har dom åkt 35 varv runt jorden bara i Vasaloppssammanhang.
<B><I>Källa: www.vasaloppet.se</B></I>
Ja, det är faktiskt lite olika från år till år. Vasaloppslöparna på söndag kör exempelvis 86 meter längre än vad kollegerna gjorde 2004.
Men "officiellt" är det alltid 9 mil som ska avverkas totalt. Pust.