De med full koll har redan uppmärksammat basketslutspelets märkliga tillfällighet.
För er andra – av de fyra coacherna i SM-slutspelets semifinaler är det bara Södertäljes Ludvig Degernäs som inte har tagit mästerskapet med Norrköping Dolphins klubbnål på kavajen.
Adnan Chuk, Jämtland – SM-guld med Dolphins 2018. Check.
Mikko Riipinen, Dolphins – SM-guld med Dolphins 2018. Check.
Joakim Källman, Nässjö – SM-guld med Dolphins. Check.
Kanske ska stryka det där med tillfällighet, förresten.
– Kulturen att vinna har länge funnits i Norrköping. Men inte kulturen att träna hårt. Den byggde vi upp när jag tog över 2015, att det handlar om tolv månaders jobb och att den röda tråden ska vara att bygga både underifrån med egna ungdomar och ovanifrån, säger Adnan Chuk, 39-åringen som för tre år sedan var huvudansvarig när Dolphins efter en makalös finalserie spöade Luleå med 4–3 i matcher, den avgörande i Norrbotten.
Vid sin sida då hade han både Mikko Riipinen och Joakim Källman, två mycket lovande coacher som ingen hade fyllt 30.
– En lärorik period, både rolig och tuff. Förutom allt med basketen, där jag också var involverad i ungdomsverksamheten, hade jag ett civilt jobb inom försäkringsbranschen, minns den nuvarande Dolphins-coachen.
Snart möts vännerna som efter tiden i Dolphins även samarbetade i U20-landslaget. Nu har de huvudansvar för två av ligans mest positiva överraskningar.
Semifinalserien mellan grundseriens tvåa och sexa inleds i Stadium arena fredag kväll.
– När man jobbat tätt under flera år skaffar man sig band. Jag och "Jocce" är fortfarande kompisar. Den här veckan har vi grattat varandra till semifinalplatserna, säger Mikko Riipinen.
Han fortsätter:
– Nässjö har min fulla respekt, men så överraskad över deras framgång är jag inte. De har inget dåligt lag. Men det var starkt att slå ut Borås.
Vem, om inte årets coach i ligan både 2017 och 2018 och en av få som kan skryta med att ha tagit SM-guld både som spelare och coach, kan förklara hemligheten med Dolphins-framgången – och för klubbens ledarstab.
– 75 procents chans att det blir en Dolphins-fostrad coach som tar titeln. Det är häftigt, skrattar Adnan Chuk i telefon från Östersund.
Han öser beröm över sina tidigare medhjälpare.
– De var väldigt drivna, villiga att lägga ned massor av tid. På ett personligt plan drev vi en ohälsosam verksamhet för att få det att funka. Men vi satte också en standard som var riktigt hög. Samtidigt som framgångarna med a-laget kom utvecklade vi ungdomssidan och var i finalspel med U17 och U19 flera av åren.
Norrköpingskillen Chuk, numer också assisterande coach i Bosniens landslag, följer "sina" coachers framfart med stor entusiasm och stolthet och ser dem inte bara som rivaler.
– De är väldigt olika när det gäller träningsupplägg, sättet att se på basket, men de är båda skickliga på att få ut mycket av sina lag. Källman är, med allt rätt, den som styr mest. Det gäller att känna igen vad man har för laget och hur man kan få ut max. Det skiljer nog hans coachande från förra säsongen, det här är resultatet. Det "Jocce" gjort, att ta lilla Nässjö till semifinal, är stort. Han är årets coach i mina ögon, utan konkurrens.
Och utanför planen?
– Jocke är den tyste, som förlitar sig på hårt arbete och det ska märkas och synas. Mikko är nog mer en person som passar in i 2021-kulturen, där sociala medier och mediabevakningen är en del av vardagen. Tror inte att Jocce bryr sig om hur han framstår i media, han vill bedömas av resultaten och inget annat. Det är lite old school kontra new school.
Chuk lägger favoritbördan på Dolphins. Motiveringen?
– Hemmaplansfördel och mer resurser. Men Nässjö blir en svår nöt, de har överträffat allt redan. De spelar utan press.
Om hans eget Jämtland lyckas slå ut Södertälje och nå finalen hymlar han inte med drömmotståndaren:
– Jag är uppväxt i Norrköping, har spelat där och det är "hemma" för familjen. Det skulle vara otroligt stort att få spela finalmatcher i Stadium arena. Det skulle kännas larvigt att säga något annat.