Framgångssagan fick sig en knäpp
Det var länge sedan det spelades internationell fotboll på Idrottsparken i Norrköping. Fast det spelar mindre roll, vi drygt 1 000 personer som valde kylan på Parken före värmen i Himmelstalundshallen ångrar inte vårt besök. Linköpings FC-FCR 2001 Duisburg var ett laddat möte.
Att Sverige och Tyskland tillhör Europas absolut främsta damnationer i fotboll är det inget tvivel om. Så har varit fallet i många år, även om tyskorna oftast dragit det längsta strået. Det gjorde man tyvärr i går kväll också. Ända fram till 59:e min var Linköpings FC fortfarande kvar i Champions League och klart för kvartsfinal framme i mars. Ostört nickade
LFC lyckades greja 1-1 borta och fram till 59:e min stod det 0-0 på Idrottsparken. Då fick Alexandra Popp ostört nicka in 1-0 efter hörna bara någon meter från målvakten Sofia Lundgren, som skulle varit ute och boxat bort den bollen. Lundgrens dilemma är att hon är lite för kort i rocken för att stå sig stark i internationell konkurrens. Kanske därför också att hon inte utsågs till bäste målvakt på fotbollsgalan i måndag utan Hedvig Lindahl tog hem priset. Fram till 0-1-målet hade matchen varit oerhört jämn. Och svängig. Med få målchanser där lagets båda "nior", Jessica Landström och Inka Grings, var planens största besvikelser. Att Grings till slut fick näta (hon har gjort 15 mål på åtta matcher i tyska ligan hittills i höst) berodde inte på hennes egen styrka utan på att LFC släppte loss allt vad man hade framåt i slutminuten. Kallt i luften
1-1 hade nämligen betytt förlängning och fortsatt spel i kylan. För kallt var det, men kampen värmde. Dessutom var det internationell prägel på matchen, den rumänske domaren Cristina Dorcioman, Rumänien använde ogärna pipan. Fast ibland blev det totalt misslyckat, som när Caroline Seger stoppades på mitten av planen, eller rättare sagt drogs ner både med axelsug och tröjdrag så hon fick läppen spräckt och till och med en tandskada. Annars var det som sagt oerhört jämnt och LFC-tränaren Magnus Wikman (utsedd till årets tränare i svensk fotboll) hade egentligen bara en förklaring till varför LFC stod på förlorarsidan: - Duisburg har agerat rejälare i de här två matcherna. På frågan om det hade varit bättre att möta dem senare i turneringen svarade han: "Bästa tiden"
- Nej, jag tror faktiskt att det här var bästa tiden, fram i mars hade de säkert varit ännu svårare att rå på. LFC:s 2009 har ju varit enda lång räcka av framgångar. Supercupseger, cupguld och så kronan på verket: SM-guldet. I går kom första riktiga motgången. Nu tror jag inte tjejerna fällde så många tårar där ute på konstgräset, de måste vara oerhört nöjda med sin säsong. Det enda som väl kan gräma dem, förutom förlusten i går, var väl att det här mötet fick spelas i Norrköping och inte i deras egen stad. Linköpings kommun verkar onekligen prioritera firande mer än ett fullgott elljus för internationella matcher på Folkungavallen. Mellan 700 000 och 800 000 kronor lär notan för firandet gå på, hade det inte var roligare att få bjuda Linköpingsfolket på en internationell stormatch på hemmaplan? Körde över Mjölby
Nu kom 1 217 åskådare till Idrottsparken medan det var 3 197 i Himmelstalundshallen där Vita Hästen körde över Mjölby Hockey med 6-1. Några som kanske känner till min bakgrund undrar om det här var tunga siffror att skriva. Nej, jag har spelat i Mjölby Södra IF.
Så jobbar vi med nyheter