Forwards fiende nummer 1

Hageby IF har ett av norrköpingsfotbollens tätaste försvar. 17 insläppta mål på 20 matcher skvallrar om en väl insmord defensiv enhet där Mattias Skoglund står stadigt och trygg som siste utpost.
Tro för den skull inte att laget spelar "tråkfotboll". Framåt har man snickrat till 55 pyts och med tanke målskillnaden modell formidabel är det ett mysterium att Hageby inte är bättre än fyra i östra femman.
- Vi "kryssar" för ofta, förklarar tränaren Mikael Lind. I våras spelade vi fyra eller fem oavgjorda och kom för långt efter topplagen.
Mattias Skoglund missade de sju första matcherna i seriespelet. Hagebykeepern hade länge plågats av sjukdomen giftstruma och genomgick en lång och tämligen komplicerad operation.
- Nu känner jag mig fullt återställd. Men jag måste käka mediciner ett tag till. Jag hade lidit av struman länge, tappade vikt och blev trött.

Nästa år, så...
Hageby hade ambitioner att slåss om tätplatserna, men nu kan man inte bli bättre än trea. Norrköpings svartgula gäng blir kvar i femman åtminstone ett år till.
- Det finns i alla fall någonting att bygga på till nästa säsong. Om vi får behålla spelarna, fortsätter Mikael Lind, som för övrigt inte har något att säga om sin egen framtid i föreningen.
Fast förmodligen blir det inga stora förändringar i Hagebys trupp, vare sig på ledar- eller spelarsidan. Stämningen är god - inte minst efter den senaste tidens framgångar. I helgen krossade man mittenplacerade Östra Ryd med hela 6-0. Skogslunds tredje raka nolla.

Tränade med IFK
Och det var inte första gången Mattias fick stå och kallna mellan stolparna.
- Ibland kan det vara skönt. Andra gånger vill man förstås ha lite att göra också.
I början på 1990-talet provtränade han med då allsvenska topplaget IFK Norrköping.
- Två veckor. Det var väl Cratz som tränade laget då. Lasse Eriksson stod i mål och jag minns Rödlund (Jonny) och Sulo (Vaattovaara) av spelarna. Men det var aldrig nära någon övergång. Det kan jag inte säga.
Däremot ser han gärna att IFK tar sig tillbaka till landets högsta serie.
- Det behövs ett allsvenskt lag här, anser Mattias.
Hageby IF lirar som bekant sina matcher på konstgräs (Sydvallen). Självklart finns det delade meningar om underlaget. Några gillar det, andra inte.
- För min del är det helt okej. Men man kan ju inte skylla på snedstuds om man släpper in mål...
Du har räddat många mål åt Hageby genom åren, men har du själv fått göra något i motståndarkassen?
- Nej, aldrig, säger han leende. Jag får aldrig förtroendet att dra frisparkar eller straffar.
Två seriematcher återstår innan "Matte" och hans kamrater kan lägga bollskorna på hyllan och lägga säsongen 2004 till handlingarna.
- Jag hoppas att vi kan gå upp nästa år i stället. För det är dit man vill. Till fyran.