Visst ställde Sleipner till med fest – även om matchen var pest. Det vi fick se på söndagseftermiddagen var långt i från det som gjort randigt till en sådan segermaskin den här säsongen.
Trotjänaren Alexander Radesjö var missnöjd med spelkvaliteten.
– Jag var riktigt besviken sista tio, vi ville ju fira det här med en seger till. Men när alla smågrabbarna kutar in på planen efter slutsignalen byttes besvikelsen snabbt i glädje, säger Radesjö.
Under en tio säsonger med klubben har han upplevt både berg och dalar. Den här seriesegern är definitivt en riktig höjdare:
– En av de största, helt klart. Med tanke på hela laget, hur vi missade förra året men fick bygga vidare och behålla stommen, säger Radesjö.
Hänger du med upp i ettan?
– Jag vet faktiskt inte, jag tar en säsong i taget nu för tiden.
Även veteranen Anders Lind njöt av stunden, samtidigt som han var osäker på om det blir ytterligare en säsong i Sleipner:
– Det här rankar jag riktigt högt. Faktiskt den högsta serie jag varit med och vunnit. Nu ska jag vila upp kroppen, det har varit rätt mycket problem med ryggen i år. Sen får vi se, säger "Linden".
Josef Massi sparade inte på krutet när han äntligen landat efter att ha hissats mot skyn av hela truppen. Glädjen och stoltheten gick inte att ta miste på:
– Sleipner för mig, det är en storklubb genom åren. Min dröm är att se klubben i finrummet.
Snackar du superettan nu alltså?
– Ja. Det är absolut ingen omöjlighet, även om det kanske inte blir under min tid. Andra lag klarar det, varför skulle inte vi göra det. Bjuds det på ett tillfälle så ska vi vara där och hugga, säger Massi som har två år kvar på kontraktet.
Matchen då?
För Sleipners del en av de svagare prestationerna under säsongen. Vimmerby hade inga som helst problem med att läsa av Sleipners offensiva tankar och stängde till effektivt.
Peter Skoogs kvittering kom till ganska turligt och smålänningarna var närmare en seger den här eftermiddagen.