Tittar man på vad som hänt de senaste åren inom svensk juniorhockey så är det en enorm utveckling.
I dag producerar vi fram 20-25 killar till NHL varje år och även om några kommer hem, som guldhjälten Mika Zibanejad, efter bara några månader så har Sverige i dag ett oerhört stort antal spelare i världens bästa hockeyliga.
Ibland känner jag att grabbarna sticker över ett eller två år för tidigt, men Vita Hästens egen Jonathan Ericsson är ett bevis på att det går att lyckas även via farmarlaget. I dag sitter han på ett treårskontrakt med världens kanske främsta klubblag som innebringar åtskilliga miljoner kronor om året.
Fler och fler svenskar väntar dock något eller några år hemma i elitserien trots att de nästan sedan barnsben både är scoutade och draftade av de 30 NHL-klubbarna.
Tittade på listan i dag och fann bara fyra-fem spelare i det svenska guldlaget som inte är draftade. Fast flera av dem kommer säkert att erbjudas kontrakt i framtiden ändå.
Den ende spelaren med östgötanknytning i det här fantastiska JVM-laget hittar vi i Linköping HC:s Mattias Bäckman. Mattias har tillsammans med Djurgårdens Fredrik Claesson svarat för ett oerhört säkert och stabilt jobb under hela JVM-turneringen. Mattias är redan draftad för Detroit Red Wings, kan alltså snart vara lagkamrat med nämnde Jonathan Ericsson.
Fast först tycker jag han ska fortsätta i den oerhört fina skola han får i LHC. Innan JVM-turneringen kamperade han nämligen ihop med LHC-veteranen Magnus Johansson och bättre skolning kan man ju knappast få.
Mika Zibanejad blev hjälte med 1-0-målet i förlängningen (10,09) men det fanns många fler stora spelare i det svenska vinnarlaget. Jag tänker på målvakten Johan Gustafsson som ifrågasatts en del men nu gjort en helgjuten insats. Hans räddning 30 sekunder före under ordinarie tid var bland det svettigaste som skådats.
Ingen kan ifrågasätta Sveriges seger i finalen, 58-17 skott är talande siffror. Det var bara i tredje peioden som ryssarna fick ta över och oroa svenskarna. Men annars var det bara ett lag på rinken, de blågula hjältarna från Sverige.
Backen Oscar Klefbom var matchens lirare i övrigt tillsammans med förstakedjans Max Friberg och Johan Larsson.
Oscar och Max fick också helt rättmätigt en plats i All Star Team.
1981 hette de svenska JVM-hjältarna Peter Åslin, Peter Andersson, bröderna Patrik och Peter Sundström, Jens Öhling. Då, alltså för 31 år, var JVM inte i närheten av den mediahysteri som vi matas med i dag.
Samma sak var det 1984 då JVM avgjordes i bland annat Himmelstalundshallen i Norrköping.
Visserligen fanns det många kanadensiska journalister på plats då junior-VM alltid varit stort i hockeyns hemland.
Visserligen har matcherna nu i helgerna sänts sent på kvällarna eller nätterna men jag tror ändå att finalen sågs av åtskilliga svenskar.
Jag förstår Chris Härenstam och Mikael Renberg som slets mellan hopp och förtvivlan. Det gjorde nog vi andra hemma i finsofforna.
Nästa år avgörs JVM Ryssland. Och året efter i Malmö. Om det kan vara någon tröst för er som inte är nattmänniskor.
