Sviter sprack inte i Stadium Arena i går kväll.
De krossades.
59–82 till Solna Vikings blottade ett oerfaret Dolphins och efter 17 raka torskar mot delfinerna fick Solna den perfekta revanschen i en perfekt genomförd match.
Utklassningen betydde också första förlusten i egna borgen för Lasse Johansson och kompani.
Den borg som varit så svårintaglig tidigare rammades till grunden av ett imponerande Solna.
11–25 efter första perioden var inte bara stora siffror.
Bakom dom var det ett Dolphins som famlade och försökte mot ett Solna som bestämde och kontrollerade.
Det blev, sett med hemmaögon, bara värre.
Solna dominerade fullständigt och har uppenbarligen hittat rätt efter en småstökig inledning på säsongen. Vi ska inte göra det så enkelt att skylla på ett slött och oinspirerat Dolphins. Gästerna var ruggigt bra. Offensivt leddes de av coole Marcus Dama och defensivt hade Solna gjort läxan från förra mötet som var över efter en period i en match som till slut gick enkelt till Dolphins.
Lasse Johansson tackade för lektionen på presskonferensen men bad också publiken (måttliga 621) om ursäkt för att inte ”efforten” var där. Men Dolphinscoachens skarpa baskethjärna insåg att det knappast hade räckt i går ändå. Även om Dolphins uppträtt som om säsongen stod på spel hade de inget att sätta emot motståndarnas anstormning.
Vi fick se ungt Dolphins-bygge som saknar förmågan att stoppa en blödning.
Mikael Lindquist försökte – men var på tok för ensam. Tidigare har det funnits en Fred Drains, en Edgars Jeromanovs eller en Adnan Chuk att luta sig mot när det stormar.
I går blåste det orutinerade Dolphinslaget omkull. De kommer att resa sig. Läropengar? Visst. Smärtsamma sådana.
Att bli krossad i sin egen boning känns men att åka på ett par smällar under grundserien kan vara bra om de analyseras och tas på rätt sätt.