Banta OS innan man tappar allt intresse
Ögonen ser ut som TV-apparater på en del. Andra har inte setts till på jobbet på 17 dagar. Och garanterat har antalet skilsmässor i vårt avlånga ökat under de senaste veckorna. Olympiska sommarspelen i Aten har dragit fram som en orkan.
Foto:
Personligen har jag aldrig tittat på så lite OS som år 2004.
Varför?
Ja, ni som läste min krönika i Folkbladets OS-guide innan tävlingarna märkte min skepsis till tävlingarna. Glädjen var mer eller mindre borta och även om vi sluppit terrorattacker hittills så har 22 fuskare avslöjats.
Jag skriver det en gång till - 22 fuskare!
Flera av dem har dessutom fått ta klivet upp på podiet och mottaga sina medaljer innan de avslöjats och hängts ut för hela världen.
Andra har vägrat genomföra dopningsproven och därmed också avstängts. Ingen vet exempelvis om de två grekiska sprinterstjärnorna var fulla av dopningspreparat eller inte. Men naturligtvis måste man anta det, dels vägrade de ställa upp på kontrollerna, dels försvann de från spelen. Inte ens den löjliga och antagligen uppdiktade mc-olyckan gick Arne Ljungqvist och Co i Wada på.
Heder åt Wada. De är de största vinnarna, även om naturligtvis inte alla fuskare avslöjats den här gången heller.
Men OS i Aten har också fått mig att inse hur onödigt stort allt blivit.
Visserligen påstår IOK att man maximerat antalet aktiva till 10 500 i år, men när det gäller grenarna så ökar de bara.
För varje spel. Problemet är att inga, eller ytterst få, tas bort. Och det gör programmet så fullproppat att man nästan spyr.
Till OS i Peking är det dags att stryka följande grenar:
r Tyngdlyftningen förstås. De absolut största fuskarna, hittills är ett 10-tal dopare avslöjade men friidrotten är inte långt efter. Kanske dags att införa ett särskilt lopp för fuskarna.
r Minst 30 procent av simgrenarna. Det är ju bara löjligt när en enda idrottsman ska kunna vinna åtta medaljer - den sista fick Michael Phelps faktiskt trots att han inte simmade finalen.
r Herrarnas fotboll. Juniorturneringar har inte på OS att göra.
r Damernas fotboll. Tio nationer fick plats, fler lär knappast finnas i världen av klass. Gruppspelet blev inte ens rättvist upplagt, men trots att i stort sett alla (åtta av tio) gick vidare höll Sverige på att försvinna.
Sedan lyckades vi halka oss fram till en bronsmatch, men damerna får ursäkta, jag är djupt besviken på deras insats. Fjärdeplatsen kändes inte ens nära och om svensk damfotboll ska vara med i finrummet i framtiden så krävs det också ett förbundskaptensbyten med det snaraste. Marika Domanski Lyfors vill förlänga kontraktet (hon går in på nionde året nu) men landslaget behöver förnyelse. Stefan Lundin eller Torbjörn Nilsson?
r En och annan skyttegren. Varför ha både trap och dubbel trap?
r Baseball och softball. Vem bryr sig om brännboll i ett OS?
Sedan måste det ju också vara dags att brottarna fixar regler som någon utomstående har minsta gnutta chans att förstå. Tänk på ryssen som slog Ara Abrahamian i 84 kg-finalen. Först ledde han med 1-0 när sex minuter brottats. Sedan vann Ara förlängningen med 1-0 - men ryssen utropades som segrare!
När det gäller de svenska insatserna hittills ligger vi väl på ungefär den nivå jag förutspådde. Kanotisterna Henrik Nilsson och Marcus Oskarsson slog ju till i går morse innan nationen knappt hunnit vakna, men Johan Ejeborg på TV-sporten skrek så hela huset vaknade.
Carolina Klüft, Christan Olsson, Stefan Holm, Malin Baryard och ridlaget, seglartjejerna Therese Torgersson och Vendela Zachrisson samt brottaren Ara Abrahamian, som först trodde han vunnit guld, måste också hyllas. De åker hem med medaljer.
Sedan finns det många som haft stolpe ut, d v s blivit fyra: J-O Waldner (bordtennis), Emil Andersson (skytte, tänk att vara tre millimeter från brons!), Therese Alshammar (simning), Stean Nystrand (simning), Jimmy Samuelsson (brottning) osv Och så har vi de riktigt stora förlorarna som Erik Johansson (femkamp),
Carolina och Malin var dessutom inte ens nära i går kväll.
Till sist: de största förlorarna av alla - tennisfolket. En enda match vann de sex aktörerna under OS-dagarna.
Hallå var är ni, Björn Borg, Mats Wilander och Stefan Edberg?
Så jobbar vi med nyheter