Öppningen i buskarna bakom vännerna var den tunnel de sprang in på fotbollsplanen som var deras egna arena.
Mitt i grönskan vid lekplatsen bakom Trombonens förskola i Klockaretorpet har fem kompisar samlats. Lekplatsen var deras fotbollsarena 1994. Då var de i tioårsåldern, men minnena från den fantastiska VM-sommaren 1994 är än i dag väldigt starka.
– Alla ville vara Ravelli och målvakt. Härma hans gester och hur arg han var. Alla ville stå i mål när vi spelade och vi byttes om att stå mellan ramarna, säger Mikael Eriksson.
Tillsammans med Niklas Steisjö, Johan Kromnér, Niklas Rudi och Patrik Lindblom växte han upp i Klockaretorpet. Fotbollsplanen de lirade boll på finns inte kvar i dag. Men det finns ändå en symbol kvar från den tiden.
– Mellan de här buskarna sprang vi ut som om vi var spelarna i landslaget. Tomas Brolin, Kennet Andersson, Jonas Thern, Stefan Schwartz. Det var vårt sätt att känna att det var vår arena, berättar Johan Kromnér.
Under de fyra veckorna som VM varade hann det bli många händelser på plan som satt spår i mångas liv. Men vilket är då kompisarnas bästa minne från den heta sommaren 1994?
– Det är egentligen Kennet Andersson överlag. Jag hade inte koll på honom innan VM. Sedan hade han den där "pottfrisyren". Den skaffade jag. Flera andra hade den också, säger Patrik Lindblom med ett skratt.
– Tomas Brolins frispark mot Rumänien. Den är helt magisk, fortsätter Niklas Steisjö.
Henrik "Henke" Larsson fintar bort den bulgariske försvararen innan han rullar in bollen i mål.
– Henke Larssons mål mot Bulgarien i bronsmatchen. Då han gjorde bort backen och målvakten totalt och rullade in bollen, menar Niklas Rudi.
– Kennet Anderssons nick mot Rumänien. Det är mitt starkaste minne, berättar Johan Kromnér.
Fotbollen förenar. Barndomsvännerna träffas varje år för att se Champions Leaguefinaler ihop.
Redan innan VM startade hade pulsen i Norrköping varit het. Niklas Steisjö kom ihåg att förbundskaptenen blev kritiserad när han tog ut den slutliga truppen.
– Nicklas Kindvall hade öst in mål för IFK Norrköping i allsvenskan. När han inte blev uttagen var inte Tommy Svensson populär. Men efter VM var alla nöjda, säger han.
Minnena är en sak. Men fotbollssommaren 1994 har även präglat vänskapen mellan barndomskompisarna.
– Vi har känt varandra i över 30 år. Än i dag umgås vi så mycket vi kan. Vi försöker träffas någon gång per år. Det har byggt en riktigt bra relation, och VM har mycket med det att göra, avslutar Niklas Steisjö.