Christer Broström med Stefan Jonsson. Silverhatten visar att både passerat 300 kilometer. Huvudbonaden bärs ett varv.
En smal grusväg som ringlar tätt intill en husvägg.
En vanlig syn på den skånska glesbygden men vad som sticker ut här, på Viadals gård utanför Förslöv, är de uppradade löparna som snart ger sig ut på ett extremt kraftprov med ett chipp på kroppen.
Ett lopp över sex dagar på en bana över 676 meter.
Runt, runt, runt.
Flest varv vinner.
Dårskap, enligt vissa.
En eggande utmaning enligt OK Denselns Christer, 57, och Maria Broström, 51, som stod pall och hann med 768 respektive 666 varv.
– Foten är överansträngd men det är det värt. Det är en härlig utmaning att testa kroppen hur många mil man klarar, säger Maria Broström som la 449,584 kilometer under fötterna och slutade tvåa i damklassen.
Maken Christer matade envist och metodiskt på och när han var klar hade han löpt 517,995 kilometer.
För att ge perspektiv på prestationen: det är 499,9 kilometer med tåg mellan Norrköping och Köpenhamn.
– Det finns ett par anledningar till att jag gjorde det här, säger 57-årige Christer.
– Jag är så pass gammal att jag inte längre har chans att slå pers på fem och tio kilometer. Chansen är större att göra det på galna distanser som tvådagars- eller sexdagarslopp. Sen har jag upptäckt att jag inte är så dålig som jag tror. Jag kan prestera och vill se hur mycket jag klarar av.
Loppet som pågick mellan 4 och 10 september var Christers första sexdagarsutmaning medan Maria plågade sig igenom samma tävling för ett år sedan.
Just det här formatet av lopp är ganska oupptäckt. Förutom den andra upplagan i Viadal så har det även ägt rum i Hallsberg 2008 men finns inte att hitta någon annanstans i Sverige.
– Det blir en jättefin gemenskap där ute. När man är ute så många timmar lär man känna varandra och man springer och småtjattrar, fortsätter Maria som hade 162 varv upp till vinnaren Regina Johnson, Axa Sports Club.
Löparna själva bestämmer hur de vill disponera tiden och hur de vill använda dygnet med sömn, matintag, löpa och duscha.
– Vissa försöker springa så mycket som möjligt utan sömn. Andra kör efter känsla, tredje varianten sover sju timmar på natten och springer resten. Det finns lika många sätt som personer, säger Christer som värmde upp med att köra Ultravasan över nio mil för tre veckor sedan.
Herrvinnaren Filip Andersson, född 1989, hann med 1 013 varv och 683,638 kilometer.
Han var den yngsta deltagaren tillsammans med Elin Engström, född 1993, som slutade fyra i damklassen.
– Det här är vad jag tror – men de under 40 har inte samma mentala styrka. Det kommer dippar som man måste klara av att övervinna. Det kommer även toppar, men det är när det går emot som man måste vara stark, menar Christer.
– Mentalt kommer det skavsår. Det är stunder när man frågar sig vad man håller på med, men jag skulle säga att jag är stark där och kör vidare. Jag vill hela tiden bli bättre och klara fler varv, säger Maria.
Under kraftprovet bodde Maria för sig i en ombyggd skåpbil och Christer tältade.
Det finns en anledning att de valde att sova var och en för sig.
– Ja, jag vill ha full koll på mina saker och inte behöva springa runt och leta innan man ska ut igen. Det är skönt att vara på sin egen kant och veta var man har allt så kan man koncentrera sig fullt ut på det man ska, säger Maria.
Med det skrivet så pushade Broströms varandra ute under slingan så mycket de kunde och orkade.
– Det går inte ta hänsyn till varandra när man är trött men sen hejar vi på varandra. Jag är mattelärare och räknade ut hur många varv Maria behövde klara sista timmarna för att hålla trean bakom sig.
Du var aldrig nära att bryta?
– Nej. I min hjärna vet jag att jag är bäst på slutet och att jag alltid kan öka. Jag tror jag sprang mina snabbaste mil på slutet, säger Christer.
Blir det fler sexdagarslopp?
– Om tre år när jag fyller 60.
Maria Broström är, trots en sargad och överansträngd fot, redan sugen på mer.
– Jag vill köra sexdagars igen nästa år.