Pernilla Wiberg tog priset på förbundets jubileum
I fem kategorier har "Århundradets idrottutsövare" i Östergötland utsetts. Folk har fått rösta på sina profiler och i lördags, när ÖIF hade sin jubileumsfest i Linköping Konsert och Kongress, avslöjades vinnarna, ingen någon egentlig högoddsare.En av de fem, Pernilla Wiberg, hade åkt från Monaco för att förgylla träffen. Och framförallt ta emot pris som bästa kvinnliga utövare.- Det är verkligen stor ära för mig att stå här i dag och ta emot priset. Framförallt kul att det är folkets röst som gäller, sa Pernilla i sitt tacktal.
Riksiidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson fanns på plats i lördags i Linköping för att delta i östgötaidrottens 100-årsjubileum. Karin passade också på att del ut priset till "Århundradets kvinnliga utövare" till Pernilla Wiberg, som var den ende pristagaren som själv kunde ta emot utmärkelsen. Foto: Kenneth Thapper
Foto:
Krönika
Samma känslor uttryckte de andra vinnarna, eller rättare sagt, representanter för dem.
Ove Kindvall hämtade priset för "Århundradets lag" i IFK Norrköpings namn.
- Framförallt är väl priset för alla SM-gulden på 1940- och 50-talet, men jag var själv med och vann även 1963, sa Ove, alltid lika pigg och alert. Ingen märker att denne gentleman passerat 60.
Håkan Ericson, son till Georg "Åby", uttryckte också sin glädje över att pappa utsågs till "Århundradets ledare".
- Det här priset tror jag pappa skulle gillat. Han fick ju själv uppleva en massa stora ledare under sin karriär, sa Håkan och nämnde bl a Nalle Halldén och Sigge Andersson.
Thomas Nordahl fanns också på plats för att ta emot pappa Gunnars utmärkelse "Århundradets manlige utövare".
- Pappa var inte mycket för utmärkelser, men genom att det är folket som röstat fram hans namn känner vi i familjen extra stor stolthet, sa Thomas bl a.
"Århundradets handikappidrottare", Jonas Jacobsson, kunde inte själv delta då han tävlade och vann i Köpenhamn. Jonas hade dock spelat in en videohälsning där han tackade för utmärkelsen.
Karin prisade "Pillan"
Och så var det då Pernilla som i egen hög person fanns på plats och hämtade priset ur RF-basen Karin Mattssons hand.
Pillan, för övrigt gravid med sitt andra barn, menade att en av anledningarna till att hon erhöll priset var nog att han haft sin aktiva karriär på 90-talet.
Nej, Pernilla du fick garanterat priset och utskattningen för dina härliga prestationer. I det jurymöte som vi sportchefer i länet medverkade vid var det svårt att hitta tio kvinnliga kandidater som utmärkt sig på inhemsk och framförallt internationell nivå.
Här var Pernillas meritlista totalt överlägsen, gapet till tvåan och vattenskidåkerskan Helena Kjellander var stort.
- Många har förundrats över att man kunde bli en så pass framgångsrik utförsåkare när man växte upp så långt söder ut som i Norrköping. Men Yxbacken fungerade bra i början med sina 400 meter, sedan blev mycket resor norröver och den roligaste perioden var nog faktiskt skidgymnasiet i Malung där jag gick mellan 16-19 år, berättade Pernilla.
Hon tackade inte bara mamma Margareta, som också fanns på plats i Linköping, och pappa Pär utan också alla de duktiga ledarna som hon haft under karriären.
Just ledarna var de som fick chansen att kliva fram i rampljuset under 100-årsfestligheterna som samlat drygt 200 deltagare och ett 50-tal gäster från Tyskland. Jan Olofsson, Farsta men som jobbat inom östgötaidrotten i 30 år och t o m skrivit en egen liten skrift om åren som han presenterade i lördags, Bertil Karlsson, Mjölby, Sven Hagman och Rubert Engblom, båda Linköping, Kjell Augustsson, Motala samt Berryl Arvehell, Kolmården, fick nämligen alla mottaga Östergötlands Idrottsförbunds högsta utmärkelse, guldmedaljen.
Fick stipendier
Belönades gjordes även Anna Skagervik-Johnsson (tennis) och Elin Kättström (bågskytte) ur Carl-Erik Ottozons minnesfond. De unga idrottstjejerna fick var sitt stipendium.
Sedan 1912, då landshövdingen och greven Ludvig Douglas erhöll den första guldmedaljen, har bara ytterligare 35 fått den hedervärda utmärkelsen genom åren.
Till sist några ord om TV-medarbetaren och författaren Magnus Höjers mycket läsvärda skrift om östgötaidrotten 100 år. Här finns det mesta dokumenterat från 1907 till LHC:s framgångar i hockeyrinkarna 100 år senare, skrivit dessutom på ett lite annorlunda sätt än vad vi är vana vid i sådana här jubileumsskrifter. I skriften hittade jag också en utvecklingskurva inom ÖIF:s som måste anses som fantastisk:
1907 fanns det elva föreningar i länet, vid årsskiftet 2006/07 var de 1022!
Östgötaidrotten står sig onekligen stark!
Så jobbar vi med nyheter