När IFK för några veckor sedan stängde igen ett par träningar på Östgötaporten var det med avsikten att hitta rätt efter en tuff start på allsvenskan. Visst, det började med en förlust hemma mot IFK Göteborg efter det och ytterligare en snyting neråt i tabellen.
Men sedan har flytten av Gudmundur Thórarinsson in centralt gett en annan balans i laget. Och framför allt poäng.
Sju poäng på tre matcher efter det.
Det är inga fel på ett sådant facit.
Problemet är bara att den tunga starten gör att det är ett avstånd upp till toppen som inte kommer bli lätt att täppa igen. Nio poäng upp till Malmö – det krävs en megaspurt vi knappt sett tidigare om det ska bli någon guldstrid för Peking. Då hade det nog krävts tre poäng på Tele2 Arena. Till att börja med.
Men bortsett från det känns IFK på rätt väg spelmässigt. Det sitter ihop mycket bättre nu. I en match som måste varit en av de bästa i allsvenskan så här långt (för publiken, men möjligen jobbigare för tränarna) var det absolut inte dåligt att få med sig en poäng mot ett Hammarby som också är offensivt skickligt.
Första halvleken var virvlande.
Det hände saker hela tiden. IFK var kvar i bussen (laget kom också försenat till avspark på grund av trafiken) när Vidar Örn Kjartansson stötte in 1–0. Då hade det inte ens gått två minuter och IFK hade inte rört bollen. Det var en sådan start som kan få flera olika effekter. Nu blev till en väckarklocka – för Peking.
Ett Hammarby med skadeproblem i försvarslinjen sattes under press och IFK fick också utdelning via en Jordan Larsson som är en helt annan spelare i år än ifjol. Soloraiden innan kvitteringen var snygg. Målet därefter påpassligt. På presskonferensen efter slutsignalen betonade managern Jens Gustafsson att klubben har för avsikt att behålla så stora delar av sin trupp som möjligt i sommar – inte minst med tanke på satsningen på Europaspelet.
Det kan nog komma någon förfrågan om Larsson om han fortsätter hitta målet som hittills. Med ytterligare lite mer fysik finns det ännu en dimension att ta för anfallaren som kan bli intressant i transferfönstret för en och annan klubb där ute.
Via vändningen före pausen kunde IFK ha kopplat ett grepp och straffat Hammarby hårdare när man hade så många defensiva bekymmer. Men istället tog hemmalaget över i andra och kvitteringen kom logiskt när IFK började tappa mer och mer boll på mitten.
Delat pott.
Vilket gav IFK:s sjätte kryss den här säsongen. Det är fortfarande svårt att besegra laget 2019, men man har också svårt att ta de här segrarna som man behöver nu efter den start på allsvenskan som man hade.
Oavgjort räcker inte om man vill hänga på tåget. Jag tror också Peking är i skriande behov av att få vinna just en sådan här typ av match – mot ett annat potentiellt topplag.
För sig själva och för att visa att man kan.
Nu blev det ett bra och starkt kryss i en match som återigen visade att laget är på helt rätt väg – men där bristen på segrar ändå riskerar att cementera IFK i mitten av tabellen.
Slutligen: Isak Petterssons 2018 imponerade. Han har varit helt okej i år också, men inte på den nivån. På Tele2 svarade han dock för ett par makalösa räddningar före pausen. Där räddade han laget. Den på Imad Khalilis närskott var sjuk. Hur han ens hann dit när jag trodde han var bortspelad förstår jag knappt.