Dressyr i skolor, i form och med en hÀst med wobblande bakdel som uppenbart inte har stabiliserat sig. En hÀst som Àr en bra bit över genomsnitt i mankhöjd, och bara drygt tvÄ Är gammal. En hÀst som, om du frÄgar mig, inte ska ridas i nÄgra skolor alls. En hÀst i den Äldern ska pÄ sin höjd kunna gÄngarterna och start och stopp.
Det hÀr Àr inte ovanligt. I trav och galopp tÀvlar tvÄÄringar.
FörsÀljningssidorna kryllar av inridna bebisar. Födda 2019, inridna 2021.
Varför hetsar vi sÄ förbannat?
Jag förstÄr att man mÄste sitta upp för att hinna förbereda för treÄrstester med mera. Reglementet tvingar oss att hetsa med inridning. SÄ enkelt Àr det. Vill man komma nÄgonstans, alternativt sÀlja dyrt sÄ mÄste man. Vill man avla sÄ mÄste man.
Men nÀr började plÄnboken gÄ före hÀstars vÀlfÀrd?
En tvÄÄring som rids i skolor, öppnor och slutor Àr lÄngt ifrÄn fÀrdigvÀxt i kroppen. Den Àr lÄngt ifrÄn mentalt förberedd. Vi hetsar fram en icke hÄllbar och stressad individ. Det Àr jag helt övertygad om.
Dagens influencer och sociala-mediahets Àr sÄklart ocksÄ problematisk. Apor gör vad apor ser. Det Àr ingen hemlighet. Men det finns en vÀsentlig skillnad. Proffsen vet vad de gör! En unghÀstutbildare, en bra sÄdan i alla fall, har koll pÄ hÀstens tillvÀxt och mentalitet. Den ser och kÀnner in. Den anpassar. Den ger viloperioder mellan arbete och mellan inridning och utbildning. Ett proffs har koll.
âAnnaâ 16 Ă„r har inte det, hur mycket Anna sjĂ€lv Ă€n kan tro det.
Annas hÀst kommer troligen att stÄ bubbelplastad och skadad i ett stall. Det gör inte unghÀstutbildarens hÀst. Varför skiljer det sig sÄ, trots att Äldern pÄ hÀsten Àr densamma?
Jo, titta noga nÀr proffsen rider. Visst gÄr hÀsten i form, men det Àr en form som Àr framjobbad av hÀsten sjÀlv. Det Àr inte samma sak som att tvinga in hÀsten i en framifrÄn-skapad form som Àr allt annat Àn naturlig bÀrighet. Det Àr tjo och tjim, inte tvÄng. Det Àr en enorm skillnad pÄ kunskap och ignorans.
SĂ„hĂ€r sĂ€ger Flyinge pĂ„ sin hemsida om just 2,5-Ă„ringen och hösten efter betessĂ€song nummer tvĂ„: âInridning under trygga former. InlĂ€rning för hjĂ€lperna till skritt, trav, galopp. Ridning i lĂ€tt sits och ridbanans enkla vĂ€gar. Ridas ut med trygg tĂ€thĂ€st om hĂ€sten Ă€r mogen. Löshoppningens rutiner (enkla löshoppningsövningar). FullstĂ€ndig VILA efter utbildningsperioden (2 -3 mĂ„nader)â
Det hĂ€r Ă€r stor skillnad frĂ„n nĂ€r Anna sitter i traven pĂ„ en tvĂ„Ă„rig hĂ€st som passerat 170 centimeter i mankhöjd. LjusĂ„r. SĂ„ varför fĂ„r detta fortgĂ„? En tvĂ„Ă„ring Ă€r ofta det fulaste man kan hitta pĂ„ marknaden, om du frĂ„gar mig. Varför? Jo just för att de vĂ€xer. De har vĂ€xt mycket pĂ„ höjden men inte börjat bredda. Hur ska de orka bĂ€ra en ryttare nĂ€r de Ă€r vingliga bara av att existera? En hĂ€st vĂ€xer ânerifrĂ„n och uppâ sĂ„ att sĂ€ga. Den behöver tid att vĂ€xa i sin kropp och knopp. En stressad hĂ€st, fysiskt eller mentalt, leder till skador och nervöst beteende.
PÄ min tid, ungefÀr samtidigt som familjen Hedenhös, red man inte in islandshÀstar före fem Ärs Älder. Anledningen? De ska bli robusta och starka och hÄlla lÀnge. En liten men urstark ras, ofta riden av vuxna mÀn. I dag har Äldern för inridning krupit ner Àven för islandshÀsten, vilket gör att rasen inte lÀngre Àr lika hÄllbar. LÀgg dÀrtill att vi avlar fram alltmer högbenta djur.
Till vilken nytta? Vilken nytta Àr det att vi pressar hÀstar, av alla raser, frÄn ung Älder för fina resultat i tÀvlingsvÀrlden en kort period?
Har hÀsten verkligen blivit en slit och slÀngvara?