Hedvig Lindahl fick inte längre förtroende av förbundskapten Peter Gerhardsson som en av målvakterna till VM i Australien/Nya Zeeland (start i morgon) och bara kort därefter bröt Hedvig kontraktet med sin klubb, Djurgårdens IF.
Vad som ligger bakom det senaste beslutet vet jag faktiskt inte. Hedvig har blivit 40 år fyllda och vårsäsongen i Djurgården blev allt annat än bra med bland annat en svår knäskada på minuskontot.
Hon kan dock se tillbaka på en helt fantastisk karriär. Hon föddes i Katrineholm 1983 och var bara fyra år när hon tjatat till sig ett par fotbollsskor, eftersom hennes äldre syskon sprang omkring i det. Redan på den tiden var pappa Håkan ”Råing” Larsson framgångsrik försvarsrese i IFK Norrköping så inte kunde han säga nej till den investeringen. Och det är inget han kan ångra i dag, Hedvigs karriär började i Gropptorps IF, fortsatte i Baggetorps flicklag innan det blev debut som 14-åring i DFK Värmbol (division 4). Tunafors SK upptäckte snabbt löftet så Hedvig var med i klubben när man vann division 2. Det gjorde att Malmö FF fick upp ögonen och 2001 ritade hon på sitt första riktiga kontrakt. Det blev tre år i Malmö där Hedvig fick slåss med landslagsmålvakten Caroline Jönsson om förstapositionen men dåvarande förbundskaptenen Marika Domanski Lyfors tog ändå ut henne till landslaget så 2003 fanns hon med i truppen som vann VM-silver i USA.
Därefter blev det fem säsonger i Linköpings FC, innan det bar iväg till Kopparberg/Göteborg. Där stannade hon två år innan hon flyttade till Kristianstad.
2015 lämnade hon Sverige och hamnade i Chelsea. Hon fortsatte att uppmärksammas så både 2015 och 2016 fick hon ta emot Diamantbollen som Sveriges bästa kvinnliga fotbollsspelare. Eftersom hon fick sparsamt med speltid i England valde hon att skriva på för tyska Wolfsburg 2019 och 2022 värvades hon sedan till spanska Atletico Madrid.
Hedvig bröt sedan det spanska kontraktet i vintras för att flytta hem till Sverige med fru och två barn. Djurgården skrev direkt kontrakt med henne, men det har nu avslutats och den långa och framgångsrika karriären, där man kanske mest minns Hedvigs otroliga straffräddningar mot USA (2016) och Kanada (2019).
När hon nu blickar tillbaka på sin karriär ska hon vara väldigt nöjd. Eller vad sägs om följande meritlista:
0 181 A-landskamper
0 12 U 23-kamper
0 7 U 19-kamper
0 6 U 17-kamper
0 OS-silver 2016 och 2021
0 VM-silver 2003
0 VM-brons 2011 och 2019
0 EM-brons 2005 och 2013.
0 Cupguld med LFC 2006 och 2008
Det känns som att Hedvig varit ett med landslaget (enda VM:et hon inte varit förstemålvakt var 2013 då hon kom tillbaka efter en korsbandsskada). Visserligen har hon kritiserats ibland men även herrmålvakter av landslagsklass, som Thomas Ravelli och Ronnie Hellström, fick också skäll för en och annan miss under sina långa karriärer.
Vem som blir förstemålvakt i blågult under VM är det fortfarande bara Peter Gerhardsson som vet. Jennifer Falk (BK Häcken) och Zecira Musovic (Chelsea) är de två som slåss om platsen, en nog så viktig position om Sverige ska gå långt i detta VM som alltså inleds i morgon.
Till sist: Måste berätta en liten anektot om Hedvigs pappa Håkan ”Råing” Larsson. Jag var med IFK Norrköping första gången på träningsläger 1979 och vi hade varit i holländska Zeist en vecka när vi mellanlandade i Köpenhamn. Helst plötsligt får jag se ”Råing” sitta på golvet i ankomsthallen med kilovis choklad framför sig på golvet. Med tanke på dåvarande tullrestriktioner hade han tänkt köpa med sig massor av choklad hem till Sverige men hans dilemma var hur han skulle kunna lura tullen i Sverige om han blev kontrollerad när vi kom åter till Norrköpings flygplats. Om ”Råing” sedermera fastnade i tullens klor eller inte minns jag inte, men jag har för mig att det inte gick så bra varken för honom eller de som tänkte ta in en extra ranson sprit till Sverige.
Läste för övrigt häromdagen att Jonas Jerebko helt plötsligt gjorde avbön och bad hela svenska folket och framförallt alla basketvänner om ursäkt för att han valde att spela i CSKA Moskva förra våren under brinnande krig. Svenska Basketbollförbundet sa nej till Jonas direkt, men nu vill han alltså försonas med förbundet. Fast är det inte lite sent, du är 36 år gammal och din insats i blågult senaste gången var ingen hit. Nej, jag tror du gör bäst i att packa ihop dina basketskor och blicka tillbaka på sina tio framgångsrika säsonger i NBA, där facit bland annat blev en final med Golden State (förlust mot Toronto).