Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Längdskidor – en svensk paradgren

Den 25 februari 1879 hade flera tusen personer samlats vid Stallmästargården intill Brunnsviken i Stockholm. Ett märkligt spektakel skulle äga rum där, denna fettisdag – Sveriges första tävling på skidor.

Sixten Jernberg och Charlotte Kalla har betytt massor för svensk skidåkning.

Sixten Jernberg och Charlotte Kalla har betytt massor för svensk skidåkning.

Foto: TT/Bildbyrån

Krönika2023-02-15 09:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bakom evenemanget stod den nystartade föreningen Stockholms skidlöpareklubb. Den bestod av en rad herrar och någon dam, som hade upptäckt skidåkningens stärkande egenskaper. Startfältet utgjordes av både kvinnor och män från flera länder.

En av dem var den erfarna samiska skidlöperskan Anna Lucia Kant från Jämtland, som tävlade iklädd traditionell samisk dräkt. Enligt Isak Lidström, idrottshistoriker vid Malmö universitet, innebar den smått kaosartade tävlingen starten på svensk skidsport.

– Visst hade man tävlat innan dess, men mer spontant och på lek, aldrig organiserat på det här viset, säger Isak Lindström i Populär Historia.

Det här var starten på Sveriges genom tiderna mest framgångsrika idrottsgren. Vi har under massor med år firat stora triumfer både i OS och VM. Och tittar man bakåt i historien så ser man vilka otroligt starka skidåkare som passerat revy.

Här får ni herrarnas tio-i-topp-lista:

10. Sven-Åke Lundbäck, OS-guld 1972 och VM-guld året efter.

9. Torgny Mogren, VM-guld 50 km i Falun 1978.

8. Per Elofsson, två VM-guld samt seger i världscupen.

7. Marcus Hellner, tre OS-guld, ett OS-silver, ett VM-guld, fem VM-silver och ett VM-brons.

6. Johan Olsson, två OS-guld, ett OS-silver, tre OS-brons, två VM-guld, fyra VM-silver, ett VM-brons.

5. Nils ”Mora-Nisse” Karlsson, ett OS-guld, ett OS-brons, 37 SM-guld, nio segrar i Vasaloppet.

4. Assar Rönnlund, ett OS-guld, tre VM-medaljer, varav två guld.

3. Thomas Wassberg, fyra OS-guld, tre VM-guld, tre VM-silver, ett VM-brons.

2. Gunde Svan, fyra OS-guld, sju VM-guld.

1. Sixten Jernberg, nio OS-medaljer, varav fyra guld, sex VM-medaljer varav fyra guld, två Vasaloppssegrar och 32 SM-guld.

Damers topplista har kanske inte riktigt samma klang, men våra duktiga tjejer i dag kommer säkert att bättra på medaljskörden och till och med kliva in på listan snart.

Charlotte Kalla är överlägset vår störste på damsidan, med bland annat nio OS-medaljer, varav tre guld eller lika många som Sixten Jernberg. Kalla slutade ju sin karriär i fjol efter 16 säsonger i världscupen. Förutom deltagande i fyra OS har hon varit med i åtta VM-tävlingar, tagit 13 medaljer varav tre guld. I världscupen har hon tolv individuella segrar och tre i lag. Lägg därtill 37 SM-guld, tio silver och sex brons så förstår ni att Charlotte är i en klass för sig.

Bakom henne i rankingen hittar vi Toni Rönnlund (tidigare Gustafsson), Stina Nilsson, Anna Jönsson Haag, Marie-Helene Westin-Östlund, Antonina Ordina, Lina Andersson, Anna Olsson, Barbro Martinsson och Märta Norberg.

Detta var lite historia, den 22 februari inleds 2023 års VM i slovenska Planica. Nu undrar ni förstås vad Sverige har för medaljchanser och nu på förhand tycker jag de är goda.

Framförallt känns det som om våra damer kan slå till i både sprint (Jonna Sundling eller Maja Dahlqvist), lagsprint (Jonna och Maja), distansloppen (framförallt Ebba Andersson och kanske Frida Karlsson) samt 4x5 km där Sverige har ett kanonlag bara Frida Karlsson blir helt återställd. Annars är det stor fara att Norge snuvar oss på guldet.

Norskorna har dock inte varit lika imponerande i vinter då Therese Johaug valt att lägga skidorna på hyllan. De senaste mästerskapen, OS som VM, har det annars varit svårt att tippa någon annan på förstaplatsen än just Therese.

På herrsidan ska vi inte ha alltför stora förhoppningar om medaljer. Visserligen har Calle Halvarsson och William Poromaa vaknat till liv i världscupen tidigare under säsongen men den kanske intressantaste åkaren hittar vi i Edvin Anger, 20, som är en sprintkanon som i sista världscuptävlingen gav italienaren Pellegrino en match in på mållinjen. Johannes Höstflot Klaebo blir troligen ändå VM:s okrönte kung.

Intressant kommer det också bli att följa stafetten där Sverige visade framåtanda i senaste världscuptävlingen och blev tvåa.

– Edvin är vår kommande slutman, sa Calle efter loppet i Toblach. Jag tar gärna en klassisk sträcka i stället.

På distansloppen känns det som om William Poromaa och Calle Halvarsson får slåss om titeln Sverige-bäst. Men prispallen, nej så högt upp når de inte!

Skidstafetter under OS och VM har annars alltid varit något speciellt att följa. Och mycket har hänt genom åren men det vi kanske allra mest minns är när Charlotte Kalla spurtade hem OS-guldet till Sverige i Sotji. Det glömmer vi aldrig.