Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Den största bragden av alla stod en polis frÄn Norrköping för

Tittar vi bakÄt i statistiken har Sverige hÀvdat sig riktigt bra i exempelvis medaljligan: 142 guld, 155 silver och 172 brons.

Brottaren, Norrköpingspolisen och bragdguldvinnaren  Ivar Johansson ses hÀr pÄ brottarmattan inför entusiastiska ungdomar i Dagsbergshallen under ett sportlov för lÀnge sedan.

Brottaren, Norrköpingspolisen och bragdguldvinnaren Ivar Johansson ses hÀr pÄ brottarmattan inför entusiastiska ungdomar i Dagsbergshallen under ett sportlov för lÀnge sedan.

Foto: Sigge Wallin

Krönika2024-07-24 12:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Redan under grekernas storhetstid tĂ€vlade man mycket, men först 1896 arrangerades det första sommar-OS i Aten dĂ€r hela vĂ€rlden blev inbjuden. 

Det var den franske baronen Pierre de Coubertin som lÄg bakom införandet av spelen och redan 1900 vann Sverige sitt första guld i dragkamp tillsammans med Danmark.

1912 stod Sverige som vÀrd för arrangemanget, men dÀrefter har vi aldrig ansökt om sommar-OS, utan enbart vinter-OS som vi Ànnu inte fÄtt till oss.

Redan 1900 fick faktiskt kvinnor vara med och tĂ€vla, men bara i vissa grenar. FrĂ„n och med 1904 kunde de Ă€ven tilldelas medaljer för sina prestationer. Detta var alltsĂ„ lĂ„ngt före exempelvis Vasaloppet som först 1979 tillĂ€t kvinnor att starta i Öppet spĂ„r.

Tittar vi bakĂ„t i statistiken har Sverige hĂ€vdat sig riktigt bra i exempelvis medaljligan. Eller vad sĂ€gs om 142 guld, 155 silver och 172 brons. Nu Ă€r steget upp till de allra bĂ€sta förstĂ„s milslĂ„ngt. USA toppar pĂ„ 879 guld, Sovjetunionen Ă€r tvĂ„a pĂ„ 472 och Storbritannien trea pĂ„ 242. 

Vid senaste OS i Tokyo 2020 (som avgjordes först 2021 pĂ„ grund av pandemin) lyckades Sverige plocka hem nio medaljer, tre guld (Armand Duplantis och Daniel StĂ„hl i friidrott samt ryttarlaget med Peder Fredriksson, Henrik von Eckerman och Malin Baryard Johnsson) samt sex silver.

Vad har vi dĂ„ för förhoppningar i sommar? ”Mondo” Duplantis Ă€r storfavorit i stavhoppet förstĂ„s, Daniel StĂ„hl kan dĂ€remot fĂ„ svĂ„rt att försvara sitt OS-guld frĂ„n Tokyo, men bör Ă€ndĂ„ stĂ„ pĂ„ prispallen. Ridsportslandslaget Ă€r fortfarande av vĂ€rldsklass, men samtidigt handlar det mycket om hĂ€starnas intresse för tĂ€vlingarna. Alla har kanonhĂ€star att tillgĂ„, men som sagt, hĂ€r Ă€r det inte bara mĂ€nniskan som styr.

Tittar vi runt i den svenska truppen i övrigt hittar jag egentligen bara en riktigt utprÀglad guldkandidat. Sara Sjöström fick nöja sig med silver i Japan, men Àr nu klar guldfavorit pÄ 50 meter frisim.

Sedan finns det naturligtvis flera medaljkandidater. Jag tĂ€nker dĂ„ pĂ„ beachvolleyparet David Åhman/Jonatan Hellvig, herrlandslaget i handboll, Truls MöregĂ„rdh i bordtennis, Andreas Almgren pĂ„ 5.000 meter löpning, Ludvig Åberg och tjejerna Linn Grant och Maja Stark i golf, Jenny Rissveds i mountainbike. Sedan finns det ocksĂ„ sporter som jag Ă€r dĂ„ligt insatt i och som kan överraska. Jag tĂ€nker dĂ„ i första hand pĂ„ Patrik Kittel i dressyr, seglarna Anton Dahlberg och Lovisa Karlsson i tvĂ„mansjolle 470. Anton Dahlberg vann OS-silver i Tokyo tillsammans med Fredrik Bergström men har nu bytt partner.

Sedan finns det naturligtvis plats för överraskningar. Vem visste exempelvis vem Ragnar SkanĂ„ker var 1972 nĂ€r han i MĂŒnchen tog guld i skytte innan spelen knappt dragit igĂ„ng. 

LĂ€ste för övrigt i Expressen hĂ€romveckan en artikel dĂ€r man tagit fram ett 20-tal minnesvĂ€rda svenska OS-guld. DĂ€r nĂ€mns bland annat Gillis Grafström (konstĂ„kning 1920), Sven Thofelt (fĂ€ktning 1920), Ingemar Johansson (boxning 1952), Sten Lundin (motocross 1952), Ulrika Knape (simhopp 1972), Anders GĂ€rderud (hinderlöpning 1976), Christian Olsson, Stefan Holm och Carolina KlĂŒft (alla friidrott 2004) 

Men inte ett ord om Sveriges kanske största OS-bragd. Den utfördes förstÄs av brottaren Ivar Johansson, Norrköpings-polisen som 1932 lyckades med bedriften att vinna tvÄ OS-guld i tvÄ olika viktklasser under samma spel (Los Angeles). NÀr prisceremonin för hans första guld genomfördes, uteblev Ivar som dÄ satt i bastun fullt pÄklÀdd för att gÄ ned i vikt till weltervikt 72 kg och stÀlla upp i Ànnu en klass. Ivar lyckades bÄde med att banta ner sig samt vinna Ànnu ett guld, vilket fick Svenska Dagbladet att ge honom Bragdguldet det Äret. Ivar följde sedan upp sin fantastiska karriÀr med ett tredje OS-guld i Berlin 1936.

OS-tÀvlingarna har annars genom Äret prÀglats av en massa otroliga prestationer. Jessie Owens vann exempelvis fyra guld i friidrott i Berlin 1936 och Mark Spitz tog hem hela nio guld, ett silver och ett brons under tvÄ olympiska spel. En annan simmare, Ian Thorpe, vann hela fem guld vid spelen i Sydney 2000 och mÄste rÀknas in i den kategorin ocksÄ.

NĂ€r det drar ihop sig till stora idrottsevenemang minns vi ocksĂ„ det trĂ„kiga som hĂ€nt genom Ă„ren. Adolf Hitlers propaganda-OS 1936, den tragiska attacken mot israeliska idrottare i MĂŒnchen 1972, olika lĂ€nders bojkott av spelen 1980 (Moskva) och 1984 (Los Angeles).

LÄt spelen i Paris vara befriade frÄn sÄdana hÀr trÄkigheter. SÀkerhetsarbetet lÀr vara enormt.