Det har snackats – dags att backa upp orden

En annan, allvarligare, ton i uttalandena. En trupp som byggts för framgång på två fronter. Ett nytt matchställ som skriker: ”Titta på oss”. Hej, Europa. Här kommer ”Peking” igen. Vad får vi den här gången?

Foto: Stefan Jerrevång/TT

KRÖNIKA, DUBLIN2019-07-10 16:00

Trondheim, Pristina och Trakai. Nu går resan till Dublin med ett IFK Norrköping som vill mer.

Som vill tävla på allvar efter två fumliga försök att hävda sig utanför gränserna.

Lika bra att kasta in Kamraterna på ett ruffigt Richmond Park för att se vad de är gjorda av.

En lagom svår kvalstart mot ett lag som knappt släpper in några mål (21) men inte heller nätar (22) särskilt ofta 25 omgångar in i serien.

En tabellfemma som skaffat sig rutin på Europa League-spel och tar hemmapubliken till hjälp för att bygga energi och knäcka sina gäster.

Två lag som inte har med något guld i respektive liga att göra och som inte hyser någon överdriven respekt för varandra.

Det är en första rond mellan två kombattanter som anser sig ha en bra chans att överleva men med det skrivet – IFK Norrköping ska klara av det här.

De är favoriter, har en bättre trupp och behöver visa att de inte negligerar de två tidigare Europa-försöken som mest kändes som se och lär-experiment.

Att turordningen kastades om och att IFK vänder på Östgötaporten är knappast en nackdel heller.

IFK Norrköping har visat att de kan åka upp till nationalarenan, ta fram en perfekt matchplan, stänga hålla nollan och vinna med 2–0 mot AIK.

De har visat att de kan sova sig igenom en hel match och förlora hemma mot Sirius sju dagar senare.

Kan Jens Gustafsson få sin skapelse att som sämst vila någonstans däremellan spelmässigt när det inte fungerar?

När det handlar om att få med sig ett resultat från bortaplan och överleva Europa krävs ett skyddsnät som fångar upp lägstanivån innan prestationen slår igenom.

Det kommer komma betydligt besvärligare motståndare än St Patrick's Athletic på vägen.

Om planen att göra något vettigt av Europa den här gången behöver Kamraterna släta ut sina värsta perioder. En nyckel.

AIK satte inte in fötterna i Champions League-kvalet på rätt sätt.

Det kostade ett baklängesmål efter tre minuter, en utvisning efter elva och en 1-2-torsk inför returen mot armeniska Ararat.

En match ”Gnaget” självklart ska vinna – och kommer vända till avancemang i returen – men det är uppenbart att normalt självgående AIK inte var redo för vad som komma skulle och åkte dit.

Det bör vara en varningssignal när de andra svensklagen nu kastar sig ut.

Tvivlet att Maic Sema skulle spela i IFK Norrköping innan karriären är över har sedan länge övergått i en tanke att det inte kommer bli verklighet.

Positivt överraskande att det kan bli så ändå.

Oavsett hur gediget IFK-intresset är att köpa loss Norrköpingskillen och oavsett om det blir nu i sommar eller senare - Semas kontrakt är utgående – så är det ett sundhetstecken från Kamraterna.

Sema var charmant i matchen (2–0 till IFK mot Sundsvall) på Östgötaporten där han med sin touch, beslutsfattning och fina steg serverade bollar och tog avslut på en nivå som avslöjade att han inte bara behärskar den kreativa mittfältsrollen till fullo.

Han visade att det finns att det fortfarande finns ett register i den blivande 31-åringens kropp som skulle krydda IFK:s offensiv.

Jag minns hur den unge talangen trixade med bollen vid en turkosfärgad strandkant i Ayia Napia under IFK:s träningsläger 2005.

Det blev en artikel till de sköna bilderna, men det blev ingen övergång den gången.

Sylvia och IFK kunde inte komma överens och det blev i stället Haugesund, Hammarby, Örebro, Maastricht, Cypern, Indien och Sundsvall för Sema.

Sluts Norrköpings-cirkeln?

I så fall finns det mer i den värvningen än en fullgod ersättning om proffsryktade GudmundurThórarinsson drar.

Där IFK Norrköping plockat upp mer och mindre lyckade spelare från Costa Rica, Honduras och hämtat dyra och stukade namn från allsvenska konkurrenter är det rätt att ta ett steg tillbaka och söka det spår som till stor del tog klubben dit där de är idag.

”Grabbarna på plan – hälften är från stan” dånar fortfarande trovärdigt men inte lika övertygande.

Juli är en uppskruvad månad. Mellan flackandet och matchandet slår transferfönstret upp 17 juli.

Strategin att försöka ligga ett fönster före i värvningar, kalkylera vilka som kan säljas och med vilka som ska fyllas på är inget vattentätt sätt att försöka stå med en så pass slagkraftig trupp som möjligt när buden kommer.

Den här sommaren är jag dock mest på spänd på om IFK Norrköping kan backa upp den spända Europa-bågen på planen.

Det startar på Irland på torsdag kväll.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!