Mikko Riipinen har matchat sitt lag till semifinal.
En gång är ingen gång.
Klyschigt? Jo tack. Men insatsen i den tredje kvartsfinalen mot Köping kan nog räknas in som en sällsynt misslyckad kväll på jobbet för Dolphins. Varken mer eller mindre.
Skillnaden i den fjärde?
Den här kvällen i Karlbergshallen visade Dolphins upp ett annat ansikte, ett betydligt mer oömt och elakare tryne än senast. Fler spelare, i princip alla, var beredda att ta både två och tre smällar.
Under både egna och motståndarnas korg. Gästerna vek inte undan utan tryckte tillbaka när det behövdes.
Precis vad jag såg som en av nycklarna när Bärgslagsbladet hörde av sig för att intervjua (!) under husbestyren hemma i Norrköping på förmiddagen – mer hjärta på planen.
Dolphins kontrollerade matchen och när laget också i den andra halvleken vann kampen under korgarna fick vi se Dolphins där laget är som bäst – när anfallen går i rasande fart.
19 poäng i den kategorin, "fast break points", var seriens högsta siffra.
De som underpresterade allra mest senast – läs Phil Carr och Felix Terins – knöt näven. Carr fick jobba sig in i matchen och gjorde ingen hemlighet av att den slitna arenan i Köping inte tillhör hans favoriter om vi säger så. Terins, och kaptenen Tim Schüberg, gav aldrig guarden Jonah Mathews – som tillsammans med centern Craig Victor utgjorde det stora hotet – en chans att göra enkla poäng.
Och när jag i skallen förberedde att plita ned ett frågetecken för Adam Ramstedts slutspelsform gjorde 210 centimeter landslagscenter sin bästa kvartsfinal – och presterade siffror av hög klass.
Allt frid och fröjd alltså?
Nästan.
Om Dolphins ska bli riktigt, riktigt besvärligt att tas med i det fortsatta slutspelet bör fler pusselbitar falla på plats, de tekniska misstagen har till exempel varit många. Ett steg åt rätt håll var nog Mikko Riipinens hänsynslösare matchning i fjärde kvartsfinalen. Ingen av spelarna utanför "toppsjuan", de som kan göra 20 poäng eller mer, fick en enda sekund på banan den här gången.
Tänker inte tippa utgången av övriga kvartarna, men jag hävdar att alla fyra semifinalvinnarna, oavsett vilka, är kapabla att ta hem SM-guldet. Självklart att Dolphins är en av dem, kanske rentav favoriten.
Borås eller Nässjö i semi? Säg det. Ett hysteriskt formtoppat Nässjö kan vara en nitlott, men Dolphins har nog inget emot att den serien går till fem matcher...
Kvartsfinalerna
Norrköping Dolphins–Köping 3–1
Södertälje-Umeå 3–0
Borås–Nässjö 1–2
Luleå-Jämtland 1–2