2019 flöt allt på för Finspångskanotisten. Lindberg rankades som etta i världen på 5 000 meter och han blev även mottagare av NT-guldet för ett år sedan.
2020? Inte lika glamoröst. Coronan svepte bort det mesta av säsongen, inte minst sommarens OS, men för Joakim Lindberg hade det knappast sett bättre ut utan pandemin.
Han inledde året skadad och det ledde till en ny skada, som han fortfarande brottas med.
– Jag hade varit ryggskadad men ville komma igång snabbt med paddlingen. På lägret i Florida i februari körde jag för mycket eftersom jag ville komma ikapp till OS-kvalet i sprint. Det var egentligen då skadan kom och det har inte blivit bättre sedan dess. Det är lätt att vara efterklok nu, suckar Joakim Lindberg.
Vad är det för skada?
– Det kallas golfarmbåge. Det är en inflammation i senan vid armbågsleden, vid knölen på insidan. En överansträngning. Senor tar lång tid att läka.
Tiden har gått men det har inte blivit märkbart bättre. Lindberg har inte paddlat sedan i augusti och han har istället försökt hålla igång fysen på egen hand i hemmagymmet på gården i Hällestad utanför Finspång.
– Normalt sett brukar jag ju åka skidor så här års men det går ju inte heller. Det har blivit crosstrainer, innecykling, löpning och lite med stakmaskinen i stället. Jag har ju tappat när jag inte har kunnat köra någon paddling eller styrketräning, konstaterar han.
Månader av rehab och anpassad träning har inte gett någon synbar effekt på skadan. Nu står hoppet till en treveckorskur i Stockholm som ska inledas i mitten av januari.
– Det kallas PRP-behandling. De tar ut blodplättar från mitt blod och sprutar in lite extra vid armbågen. Jag ska åka upp dit tre gånger.
Det låter nästan lite desperat?
– Haha. Det är inget farligt men det är inget som folk gör direkt kanske eller så ofta. Det är ganska dyrt också men jag hoppas det blir bra resultat.
Oavsett om det blir positivt besked efter behandlingen verkar OS, om det nu kan genomföras i sommar, avlägset för Joakim Lindberg. Tiden är knapp för att hinna träna upp sig på distansen 1000 meter som inte ens är hans favoritdisciplin.
– Svenska uttagningen är i april och OS-kvalet i april/maj men det känns inte realistiskt. Jag har tackat nej till landslagssamlingarna också när det är som det är. Men jag har inte lagt paddeln på hyllan. Målet senare under året är sprint- och maraton-VM, säger 27-åringen.