Fabian Ilestedt var företagsam.
Chad Butcher
Butcher fick återigen ny omgivning, nu med Ludwig Stenlund och William Fällström vilket är ett hack ner i hierarkin. Inte heller det fick någon större fart på kanadensaren. Jag tycker det syns att han saknar flera procent självförtroende som han skulle må gott av. Det är lite tveksamheter här och lite krampaktigt där. Chad Butcher fick fortsatt förtroende i power play. Det kan jag köpa. Men var det verkligen rätt att låta honom lägga en straff? Spelare som Fabian Ilestedt eller Filip Cruseman hade känts vettigare.
Trepoängstörsten
Åtta matcher är lång tid utan en trepoängare. Nu var det inga som hade väntat sig att Vita Hästen skulle slå Björklöven, men för lagets del är de just nu på en vandring i en öken, och letar efter svalkande vatten som är en poetisk (nåväl) synonym för en "trea". Märk väl, precis som mot Karlskoga gjorde Hästen nu en bra spelmässig insats på hemmaplan. Vilket gör det till en ännu större gåta att det var så likblekt mot Kristianstad i fredags. Troja-Ljungby vann igen, Tingsryd likaså. Det står ett tåg på perrongen som lämnar snart. Jag har svårt att se hur Vita Hästen ska vinna i Örnsköldsvik efter 60 minuter på fredag.
Power play
Marcus Eriksson, Chad Butcher, Filip Cruseman och Corey Mackin fick sällskap av Colby Sissons på blålinjen i numerärt överläge. Blev det islossning? Inte alls. Dubbla PP i tredje perioden var dubbla chanser som inte förvaltades. Då blir det svårt att rå på lag som Björklöven. Det var nästan så att Hästen var mer potenta i spel fem mot fem. Generellt sett tog Hästen fler avslut och det är bra. Men det går åt mer skärpa, och mer smärta, för att näta och det har laget strul med nu. Två mål på de tre senaste matcherna är inget som gör att man klättrar i tabellen.
Christopher Fish blev kortvarig mot Björklöven.
Jonathan Racine gömmer sig inte när det hettar till framför kassen.
Comebackande spelarna
Jonathan Racine var tillbaka och var så aggressiv som man förväntar sig. Att det såg lite kantigt ut ibland kan man förstå efter hans break, inte minst med tanke på att Racine inte är någon finlirare i vanliga fall. Han fick en jobbig start med två utvisningar i första perioden, men borstade av sig det. Viktig krigare i box play. För Christopher Fish var det desto surare. Fish, som har problem med knät, fick lämna matchen efter bara en period. Smärtan var för stor och ett knäskydd är på gång. Fish brukar stänka dit sina kassar varje år och behövs i Vita Hästen.
Björklövens stjärna Olle Liss i handgemäng med Alexander Falk. Där bakom syns Colby Sissons.
Alexander Falk
Att spela två raka minuter i tre mot fem på det sättet som Alexander Falk gjorde – i det läget av matchen i slutet av andra perioden – är värt att hyllas. Jag noterade också att Hampus Falk och Philip Alftberg fick betydligt mindre istid än tidigare på backsidan. Det kan mycket väl bli så att Tony Zabel spelar mer på fem backar framöver, vilket man kan tolka som en hint till sportgruppen om man så vill.