7–0 i comebacken.
Marcus Eriksson, Vita Hästen och publiken kunde knappast önskat sig mer av tisdagskvällen där de tre säkrade poängen faktiskt kom i skymundan av att en viss klubblegend var tillbaka.
Om det var ett chockartat besked att Marcus Eriksson lämnar Vita Hästen efter 16 säsonger, var det lika mycket glädje bland supportrarna när det stod klart att han är tillbaka på lån året ut.
Till att börja med.
– Klart att det var speciellt. Det här var inget som jag hade räknat med, säger Marcus Eriksson som inte såg särskilt ringrostig ut på isen.
Även om det blev en tacksam matchbild med ett tidigt ledningsmål (Christopher Fish) och ett för kvällen överlägset Vita Hästen så var det en bekant, trygg puckbehandling och kreativa lösningar.
Facit: Två assist och utsedd, såklart, till bästa hemmaspelare.
– Det här är inget som jag gått runt och tänk på – att jag skulle komma tillbaka och spela för Hästen. Därför kan jag kan inte säga att jag har hunnit sakna det på det sättet. Man kommer snabbt in i sitt nya liv med jobb och Guts, men jag skulle gärna göra det här med ett par tusen på läktarna också, men det känns knappast troligt att det kommer hinna hända innan årets slut, fortsätter Eriksson.
Om Vita Hästens urladdning kan spåras till en omedelbar Marcus Eriksson-effekt låter vi vara osagt, men att Tony Zabels lag är en offensiv kraft starkare ett tag framöver råder det inget tvivel om.
– Det är bara att köra på. Man kommer ganska snabbt in i det och jag försöker göra vad de vill få ut av mig, säger Eriksson som skrinnade ut till match 632 i Vita Hästens tröja.
Det var inte bara Eriksson själv som njöt av att vara åter.
– Så kul att ha med honom igen. Han är min bänkgranne i omklädningsrummet också och en mycket bra spelare. Det var kul att se "Macke" på isen, säger tvåmålsskytten Christoher Fish.
Fish och Tony Zabel var båda inne på att insatsen var en av de bäst för säsongen om inte den bästa.
– Det är på den här nivån vi ska vara, konstaterar Fish.
Marcus Eriksson som var i Himmelstalundshallen som åskådare senast mot Kristianstad (6–4) var nu del av ett annat, tightare Hästen.
– Det är ju ett bra försvarsjobb i grunden, det är det börjar, menar han.
Vita Hästen skapade sig inte bara ett avstånd ned till Modo med trepoängaren.
Det var första gången en annars svajig allsvensk säsong som laget lyckades vinna två raka och hålla nollan.
En vaken och stabil Julius Pohjanoksa räddade 21 skott och såg till att stänga igen med ett vass frilägesräddning i slutminuten.
***
Varför inte Marcus Eriksson spelade med nummer 20 på ryggen? Tröjan med det ordinarie numret hade inte hunnit komma. Då, för att hylla tidigare Daniel Josefsson, valde Eriksson att spela med den tidigare lagkamratens nummer, 12.
***
En sak till en minnesvärd Hästen-afton: Marcus Sörensen som bokfördes för ett mål och två assist har nu gjort poäng i fjorton raka matcher.
Matchfakta
Vita Hästen–Modo 7–0 (3–0, 1–0, 3–0)
Första perioden: 1–0 (2.19) Christopher Fish (Jens Holmström), 2–0 (14.20) Marcus Sörensen (Jakko Jokinen), 3–0 (17.09) Emil Lundberg (Marcus Sörensen). Utv, VH: 1x2 min. Skott: 8–9. Andra perioden: 4–0 (25.33) Filip Cruseman (Marcus Sörensen, Topi Nättinen). Utv, Modo: 2x2 min. Skott: 14–9. Tredje perioden: 5–0 (44.08) Martin Janolhs (Jakob Stöffling, Marcus Eriksson), 6–0 (49.53), spel fem mot tre, Emil Lundberg (Marcus Eriksson, Linus Högberg), 7–0 (50.13), spel fem fyra, Christopher Fish (Topi Nättinen, Kim Johansson). Utvisning, Modo: 2x2 min. Skott: 13–3. Skott: 35–21.