Adam Ohre och Jesper Myrenberg hade ingen monsterstatistik den gångna säsongen. Men följde man Vita Hästen någorlunda inbitet, så råder det inga tvivel om att båda två hade bra säsonger.
"Det bästa paret vi har haft sedan Linus Söderström och Axel Brage", sa målvaktstränaren Fredrik "Grizzly" Eriksson när säsongen hade nått ungefär halvvägs.
Det stod klart rätt tidigt att Myrenberg var förlorad för Linköping, men chanserna att behålla Ohre föreföll som större. Värdefullt på många sätt, inte minst för att få kontinuitet på målvaktsposten där det har snurrats friskt i flera år.
Då kom just Axel Brage in i bilden och klargjorde med all önskvärd tydlighet att han ville tillbaka till Vita Hästen. Dels av sociala skäl, dels för att få spela matcher vilket har varit en bristvara för Brage i Leksand de två senaste åren.
Jag räknade inte hur många mungipor det vattnades i bland Hästen-fansen, men få till antalet var de inte. Alla vet vad Axel Brage presterade när han representerade Vita Hästen senast och det hade onekligen varit ett mäktigt affischnamn, som hade sålt ett gäng extra biljetter till hemmamatcherna, att få in under nystarten man gör med Anders Olsson som tränare och Patrik Degerstedt som sportchef.
När Sporten sedan kunde avslöja att Tobias Sandberg kommer att ansluta till Hästen från Mariestad, så var det enkel matematik. Bara en plats fanns kvar i målvaktsbesättningen.
Adam Ohre eller Axel Brage?
Nu vet vi hur det gick.
Jag vill inte spekulera för mycket i hur snacket och förhandlingarna har gått bakom kulisserna, det överlåter jag till inblandade parter att berätta om, men det här är tveklöst något som rör upp känslor.
Och en historia som går att se på med många olika ögon.
Att Axel Brage hade räddat fler allsvenska puckar än Adam Ohre kan vi slå fast. Men exakt hur många fler? Det finns ändå vissa frågetecken kring Brage efter att han endast vaktat kassen i 13 SHL-matcher sedan hösten 2020.
Men om Brage når sitt maximum, så är det en av allsvenskans absolut vassaste – om inte den allra bästa – burväktare.
Adam Ohre etablerade sig som en bra allsvensk målvakt, utan att för den delen tillhöra gräddan, den gångna säsongen. Och detta efter att han bara stått i 18 allsvenska matcher med Timrå på två år, som kan vara värt att nämna med tanke på Brages färska historik.
Kan Ohre bli ännu bättre? Eller har han nått sitt tak?
Innan Brage aviserade sitt intresse för att återvända till Norrköping, så hade Ohre/Sandberg framstått som en gedigen (och rimlig sett till klubbens plats i den ekonomiska hierarkin) målvaktsduo att kliva in i seriespelet med. Nu är det inte riktigt på samma sätt.
Utmärkelsen till Årets målvakt i hockeyettan till trots, så kan ändå Tobias Sandberg skrinna upp isen framför kassen med avspända axlar.
För Adam Ohre väntar dock en utmaning som är något helt annat än vad som var fallet under debutsäsongen.