Strålkastarna lyser upp det kompakta mörkret. Termometern visar några få plusgrader.
Marcus Eriksson kör och i baksätet sitter sonen Ivar och hans kompis. Ungdomarna har hockey på schemat under skoldagens första timme och det finns tveklöst något vackert i att Eriksson skjutsar ungdomarna till Stallet.
Ikonen har själv lämnat Vita Hästen, men finns kvar i klubben på andra sätt.
– Jag kommer att följa hur det går för Vita Hästen den här säsongen och önskar de all lycka. Deras publiksiffror än så länge är helt otroliga. För egen del är det kul att kunna fortsätta spela allsvensk hockey, säger han.
Marcus Eriksson rattar ut mot E4:an. De dryga 13 milen motorväg mellan Norrköping och Södertälje börjar han snart kunna köra med förbundna ögon. Det är knappt elva timmar kvar till nedsläpp i Scaniarinken och "Macke" dricker energidryck medan han kör.
– Jag har aldrig fastnat för kaffe. Däremot blir det en hel del Cola Zero emellanåt. Men pendlingen fungerar bra. Avståndet mellan städerna är inga problem.
I matchen mot AIK får han möta Arvid Degerstedt, som också blev kvar i allsvenskan efter konkursen. Däremot är Hampus Falk skadad och kan inte medverka för "Gnaget".
– Det är faktiskt bara skönt att slippa möta Falk. Han hade garanterat sökt upp mig för att sätta dit en riktigt hård tackling, säger Marcus Eriksson och skrattar.
Har du börjat tänka något på kvällens match ännu?
– Nej. Jag gör inte det förrän efter uppvärmningen precis innan nedsläpp. Det är inte så att jag är obrydd, men jag vill inte börja tänka för mycket, för tidigt.
När Eriksson kör in på parkeringen utanför Scaniarinken i Södertälje promenerar lagkamraten Albin Carlsson förbi.
– En Finspångskille! Norbe (Daniel) är vår bästa back offensivt, men totalt sett håller jag Albin högst i laget.
Erikssons nya hemmaborg rymmer drygt 6 000 åskådare – och fler skillnader mot gamla kontoret, Himmelstalundshallen, finns.
– Gymmet här är bättre än Hästens. I "Himpa" är gymmet under en läktare, kommer du dit mitt i vintern är det svinkallt. Det är klart att det är en nivå upp på det mesta här. Scaniarinken är en gammal arena, men det känns som att den har tagits hand om under årens lopp med renoveringar och sånt.
Den 38-årige veteranen inleder matchdagen i gymmet. Där får han sällskap av Dragan Umicevic (SSK-profil som tvingades lägga av på grund av skada mot Vita Hästen i "Himpa") och Mattias Beck som nästan är jämnåriga med "Macke" och numera har olika ledarroller i SSK. Den sistnämnde spelade för Vita Hästen 2018/19.
Det skrattas hejvilt när de tre herrarna pratar.
– Nu kör "Macke" extra hårt bara för att en kamera är här, skojar Dragan Umicevic.
Men Eriksson lyfter inget tungt utan fokuserar på rörlighet och att få igång musklerna som är hans verktyg på isen.
Den hårda försäsongsträningen är gjord.
– I och med att jag har ett tolvmånaderskontrakt med Södertälje blev det mycket lättare att få till träningspassen i våras och under sommaren. Under tiden i Hästen med åttamånaderskontrakt fick jag alltid fundera på om jag skulle träna innan, i samband med lunchen eller efter jobbet.
Tränarteamet – Magnus Bogren och Mattias Zackrisson – kallar till genomgång och då stängs dörren till omklädningsrummet.
Lagledaren Ove Karlsson och materialförvaltaren Magnus Hjälm pysslar med annat medan spelarna och ledarna styr med sitt.
Karlsson säger:
– "Macke" har varit över förväntan. Han är riktigt bra. Dessutom är han en toppenkille.
Hjälm erbjuder kaffe och fika.
Fikat är kringlor – i "Kringelstaden".
Så klart.
– Laget har inte riktigt nått rätt nivå ännu, men "Macke" har gjort sitt och mer därtill. Det är konstigt att han har varit i Vita Hästen så länge, tycker Magnus Hjälm.
De båda vittnar om att Marcus Eriksson numera är i ett lag där kravbilden är högre jämfört med i Norrköping.
– Vinner vi tre raka är det snack om SHL. Förlorar vi tre raka så ska alla avgå, säger Ove Karlsson och ler.
Men Eriksson märker själv inte av de där kraven så värst mycket.
– Det kanske är värre för de som bor här. Jag vet inte om de läser tidningarna. Själv är jag inte så aktiv på sociala medier heller. Jag kan inte påstå att jag har känt av pressen än så länge, det har varit ganska lugnt så. Det har kommit burop från läktaren när vi inte har presterat, men det är inte bara i Södertälje det sker, säger han.
Prick klockan tio inleds värmningen. Mattias Zackrisson samlar spelarna för lite instruktioner för lättare övningar. Marcus Eriksson är den ende som inte finns med i klungan. Han trixar med pucken på egen hand, i ena hörnet.
Lekfullheten går aldrig ur.
Huvudtränare Bogren följer värmningen från spelarbåset. Han har goda vitsord att strössla över Marcus Eriksson.
– "Macke" bidrar stort med sin skicklighet i det offensiva spelet. Han har ett enormt spelöga. "Macke" har en bra helhet i sitt spel, säger Södertäljetränaren.
Magnus Bogren medger att hans bild av Eriksson har ändrats nu när han har jobbat tätt intill honom sedan sensommaren.
– Det kan jag vara ärlig att säga. Just jobbet han kan göra, det har inte överraskat, men jag såg honom mycket mer som bara en offensivt skicklig spelare tidigare.
Marcus Eriksson minns när han ändrade inställning till sporten – och började jobba hårt i alla riktningar.
– När jag var yngre fick jag ibland direktiv att jag inte behövda vara nedanför rödlinjen. Sen när Sune Bergman kom till Hästen (2010) hände något. Då var det ett måste att lägga ner jobbet för att ens få spela. Sedan dess har jag gjort det och det är jag tacksam för, säger han.
Sportchefen Emil Georgsson myser när hans rutinerade nyförvärv kommer på tal.
– "Macke" har börjat bli lite av fansens favorit och det kan jag förstå.
Georgsson beskriver Eriksson som "ett geni på den här nivån", som tillåts spela med små marginaler utanför lagets ramar och göra något misstag för att senare briljera.
– En sällsynt spelartyp numera. Han är en artist ut i fingerspetsarna. Man har hört lite historier att han kanske skulle vara lite av en kuf. Men "Macke" har gett ett otroligt positivt intryck på alla sätt. Vår bästa forward så här långt, säger Emil Georgsson.
Hur viktig kan en spelare som Marcus Eriksson vara för SSK i ambitionen om att nå långt?
– Det ger en respekt hos motståndarlaget och det syns. Jag har ju tidigare mött honom fyra gånger per år och varit lika förbannad efter varje match. Vi hade snackat om "Macke" och hur vi skulle stoppa honom, men ändå löste man det aldrig. Det gjorde en nyfiken på att ha honom i sitt eget lag.
Borde han ha fått en SHL-chans någon gång i karriären?
– Ja. Nu tror jag det blir svårt, om han inte skulle göra en resa med oss och gå upp. Det är nog många klubbar som ångrar sig. Kolla bara Patrik Karlkvist (Oskarshamn) som fick vänta länge innan nåt SHL-lag gav honom chansen – det är samma typ av spelare. Framför allt i powerplay kan "Macke" spela i SHL alla dagar i veckan.
Marcus Eriksson får själv svara på frågan om SHL varit nära någon gång i hans långa karriär:
– Nej, inte jättenära så. Det har varit lite förfrågningar under säsonger ibland, kanske två gånger. Hästen har sagt nej, det har fallit på det. Jag har inte haft någon SHL-klausul. Sen är det inte så att det har varit någon kontraktsförhandling. Hade jag fått en SHL-chans hade jag tagit den alla dagar i veckan. Inget snack.
Med två timmar till matchstart börjar det dra ihop sig. Det betyder i Marcus Erikssons fall att tejpa om toppen på klubban (något han gör inför varje period), lyssna på musik i hörlurar och surra med lagkamrater.
5 204 åskådare i "Templet", som fansen själva kallar Scaniarinken ibland, väntar på nedsläpp mot Stockholmsrivalen AIK. Man kan ha tråkigare arbetsplatser än Eriksson.
– Det är stort intresse och riktigt kul att spela här. Jag är glad över att jag fick testa på det här som 38-åring, säger han.
Marcus Eriksson serverar två lagkamrater i första perioden, varav Emil Alba får ett fenomenalt läge, men får inte med sig någon assist. Det kanske var ett omen, för SSK tappar 3–1 till 3–4 och förlorar till slut efter straffar.
Norrköpingsveteranen går får ovanlighetens skull poänglös. Han delar ändå ledningen i hockeyallsvenskans poängliga med Kalmars Theoklis Theocharidis, efter 16 poäng (4+12) på 11 matcher.
Tjugo i tio rullar bilen hemåt igen. Marcus Eriksson är besviken, men på intet sätt knäckt.
– Det är alltid lika tråkigt att förlora. Men det går inte att gräma sig för länge, det kommer nya matcher. Nästa vecka har vi ett tufft schema med matcher mot Brynäs, Björklöven och Östersund. Då får vi veta att vi lever.
Du sa några ord till Arvid Degerstedt efter slutsignalen?
– Han försökte komma förbi mig under matchen, men jag fick stopp på honom. Då sa han att jag bjöd på backspel av hög klass, säger "Macke" och skrattar.
Kvart över elva är Norrköpingssonen åter i hemstaden. Samma sport, en ny vardag.
Han har 486 grundseriematcher i hockeyallsvenskan på sitt cv.
Fler ska det bli.
Men högst sannolikt inte i Vita Hästen-tröjan.
Frågan är hur populär han är i "Templet" när den här säsongen summeras?
– Vi får se om det blir fler säsonger i klubben. Jag har ingen tanke på att lägga av och ser att jag spelar minst några år till. Sen tar jag det säsong för säsong. Jag stänger ingen dörr för en fortsättning i Södertälje.