Vita Hästen firade avancemanget i våras, när laget tog klivet upp från botten av den svenska hockeypyramiden.
Konkursen gav en omstart med nya personer i ledningen, ny styrelse och en ny vardag på ishockeyns bakgård. Förra året i division 3 var egentligen aldrig någon riktig sportslig prövning för Vita Hästen som vann den ganska enkelt.
Den största segern för klubben var dock kanske intresset och vägen mot ett återuppbyggt förtroende – något som man i alla fall tog steg mot under förra vintern.
I division 2 handlar det om att inte stagnera på resan och Vita Hästens klubbdirektör Fredrik Jensen skissar inte heller på ett scenario där klubben blir kvar här för länge.
Målet är enkelt i vinter också.
Det är att gå upp och ta den enda platsen som finns att spela om i region syd.
– Det är det. Det finns ingen anledning att spela i division 2 för länge. Sedan får man givetvis vara ödmjuk i att det finns motståndare som också vill avancera, säger Jensen som, precis som han också uttryckt tidigare, är besviken på upplägget mellan serierna där förbundet valde att "stänga" hockeyettan när så många lag hade ekonomiska problem.
Inget lag åker ur.
Bara en plats finns att spela om för Vita Hästens del.
– Jag tycker principiellt att det är idioti att inget lag åker ur från "ettan". Det kommer vara 36 lag där och max åtta som har en reell chans att gå upp i hockeyallsvenskan. Det ger 28 lag som inte har något att spela för egentligen. Jag hade hellre sett att det kom ner ett stukat division 1-lag i en kvalserie och att det fanns två platser, säger han.
Hur är den långsiktiga målsättningen för er efter omstarten i fjol?
– Vi ska egentligen ta en division varje år mer eller mindre. Sedan kan man få revidera sådant beroende på vad som händer. Jag tycker att Vita Hästen borde spela i en högre division och har förutsättningar för det, men vi måste ta oss dit. Långsiktigt ska vi till hockeyallsvenskan igen.
När?
– Så snart som möjligt. Vi har målet att gå upp i ettan i år och om vi spelar där nästa år kommer målet att vara att gå upp i allsvenskan.
Fansen stannade kvar i "Himpa" trots konkursen och degraderingen. I den avgörande kvalmatchen var över 2 500 åskådare på plats.
Ekonomiskt fick Vita Hästen med sig en ryggsäck efter konkursen, även om det var aktiebolaget, där A-lagsverksamheten drevs, som gick i graven och inte föreningen. Men det fanns skulder i den också. Utfallet i vintras gav dock ett plus och klubben har kunnat bygga en starkare grund för framtiden i och med det.
Sedan är division 2 dyrare än division 3.
Hur mycket?
– Egentligen inte enormt mycket mer. Vi hade en omsättning på knappt tio miljoner förra året och budgeterar med en omsättning på omkring tolv miljoner i år. Så runt 20 procent mer. Spelartruppen är lite, lite dyrare. Det är lite längre resor och lite mer materialkostnader. Det fanns lite överblivet där som vi kunde använda förra året, svarar Fredrik Jensen.
Ni började i ett rörigt läge för ett år sedan, är föreningen i fas nu?
– Vi har en betydligt bättre framförhållning. Den här säsongen har jag egentligen kunnat planera sedan november 2023. Vi behöver inte stressa på samma sätt nu och behöver inte ta till nödlösningar.
Spelande sportchefen Jesper Samuelsson, till vänster, och nyförvärvet Jimmy Andersson, mitten, är veteraner. Framöver vill Vita Hästen få upp fler egna produkter i seniorlaget.
Frågan om istider och hallförutsättningarna lever fortsatt men har inte kommit så mycket längre. Samtidigt har klubben en målsättning att få fram egna talanger till A-laget och det kräver inte minst bättre förutsättningar. Hittills i höst har man ökat antalet spelare på ungdoms- och juniorsidan från 308 till 341. Och fler kan det bli, men det ställer också krav på att kunna hantera det.
Bröderna Noah och Isak Kolsbo har liksom Anthony Larsson flyttats upp från juniorleden i år. På försäsongen har Luiz Liljeblad och Elian Heine Hällborn fått A-lagschanser. Men steget är fortfarande stort.
Det medger även Fredrik Jensen.
– Det är en stor utmaning i svensk hockey generellt. Det där måste man se ur ett längre perspektiv. För att få fram talanger till A-laget måste man först ha fler spelare, det ger en större sannolikhet. Vi startade en skridskoskola inför i år och den är fulltecknad. Men de är fyra till sex och ska man prata talangutveckling till A-laget där får man se det om 15 år, säger han.
– Sedan vill vi ha en utvecklingsmiljö även för ungdomar som är lite äldre och som kan knacka på dörren om ett till fem år, men man måste vara realist i att det är ett svårt kliv att ta.