Efter förmiddagens längdhoppssuccé väntade en final i höjdhopp under eftermiddagen.
En ingångshöjd som var på 1,63, klarade Tuvalisa Rosenquist utan rivning. Men när 1,69 stod näst på tur skulle utmaningen visa sig bli för stod den gången. Hon rev ut sig efter tre misslyckade försök.
– Höjden gick inte riktigt som jag hade tänkt mig, det kändes inte så bra idag. Men jag tar med mig längden från förmiddagen.
Varför tror du att det inte gick så bra?
– Jag vet inte, jag har varit lite ojämn i ansatsen den här säsongen. När det väl stämmer så blir det bra, när det inte gör det så blir det inte alls bra.
Kan kroppen vara lite sliten efter längdhoppen?
– Nej, det tror jag inte. Mer att jag var så glad efter längden och att jag bara vill att det ska bli söndag för att få komma hit och hoppa längd igen.
För två veckor sedan slog hon personbästa på 1,76. Hade hon nått samma nivå idag skulle det ha räckt långt.
– Det som är surt är att det inte krävdes så mycket högre än det för att ta medalj, sa Tuvalisa Rosenquist där Ellen Ekholm knep bronset på 1,77.
Nu tar Tuvalisa Rosenquist med sig en revanschlusta in till söndagens längdhoppsfinal.
En annan östgöte – Maja Nilsson – gick det desto bättre för. Helt väntat stod hon kvar som sista hoppare när resten hade rivit ut sig.
– Jättekul, det var mitt första utomhus-SM-guld så jag är jättenöjd. Det är stort, sa Nilsson.
Och att tävla i Östergötland då?
– Jättekul, jag har flera släktingar och kompisar på plats, så det är kul att få hoppa framför dem.
Silver respektive brons gick till Bianca Salming, dotter till Börje Salming, och Ellen Ekholm.