Under första helgen i augusti arrangeras friidrotts-SM i Norrköping. Både Arvid Klinthäll och Birgit Wadstein har varit funktionärer tidigare inom Norrköpingsklubben Tjalve. Främst på egna arrangemang för barn och ungdomar.
Men SM är något annat.
– Jag är inte nervös, men jag har respekt för att det är en viktig och stor tävling för Sveriges elit, så det gäller att man är väldigt förberedd, lugn, och att man genomför ett bra jobb. Såklart är man lite spänd precis när det gäller, säger Birgit.
Arvid fyller i:
– Jag är inte så nervös som de som tävlar kanske är, men lite lär jag nog bli när det är dags, säger han.
Birgit kommer ansvara för höjdhoppet under SM-tävlingen.
– Det är många delar man ansvarar över. Mäta, höja ribban, sköta resultattavla. Sedan har vi iPads där vi fyller i resultatet, som går rätt in i systemet, säger hon och fortsätter:
– Grenledare kan man också vara som ropar upp vems tur det är och ha koll på vilka som står över. Det finns många uppgifter för att allt ska funka.
Till skillnad från Birgit ansvarar Arvid för längdhopp och tresteg.
– Det är allt från att kratta gropen till att stå vid sidan och mäta eller sköta övertramp. Det ska gå väldigt fort. Jag föredrar väl minst att kratta gropen för då får man inte det här adrenalinet som är roligt att få, säger Arvid.
Vad är det viktigaste som funktionär?
– Funktionärerna har en jätteviktig funktion för att ge de bästa i Sverige rätt förutsättningar. Vi ska inte ändra på något i sista sekund, för det kan göra att de som ska tävla blir i obalans och irriterade. De vill ha det bästa när de kommer på SM. Det krävs att vi kan vår sak, säger Birgit.
Arvid håller med:
– Vi har haft lite genrep med den gruppen som vi ska jobba med i de olika grenarna. Alla vi som jobbar har varit funktionärer förut. Det är nästan som en fotbollsdomare. En bra domare ska synas så lite som möjligt. Samtidigt som man har en bra relation med de som tävlar så att det blir så bra som möjligt. Man vet ju själv när man tävlat tidigare att om det är något som strular för funktionärerna så är det de som får mest fokus. Vi vill få de att göra bra resultat, säger han.
Kan något gå fel?
– Det är klart att det kan gå fel, i värsta fall mäter man fel. Det hade varit en katastrof. Det handlar om millimetrar, sekunder och hundradelar så det får inte bli ett sånt fel. Det är mycket annat som påverkar, som hur tävlingen flyter på med tidsprogrammet, säger Arvid.
– Det kan hända att ribban blåser ner, det låter helt otroligt men det har hänt. Då får du hantera det: "Var det blåsten eller var det han som välte ner ribban?". Då får man göra en bedömning, säger Berit.
Om det skulle bli protester mot något är det däremot andra som tar hand om det. Det sköts av Svenska Friidrottsförbundet på plats.
– Det sker väldigt sällan att någon gör en överklagan. Det är oftast ganska uppenbart i friidrott om det är rätt eller fel. Det filmas en hel del så man kan se i efterhand, säger Birgit.
Birgit är mamma till Joakim Wadstein som ska vara med och tävla i höjdhopp – exakt samma gren som hon ansvarar för.
– Det känns ju väldigt roligt att vi gör det tillsammans. Vi är så vana med det så jag påverkar inte honom på något sätt, men det är lite speciellt med SM.
Måste man vara neutral som funktionär?
– Jag tror inte det finns en sådan regel, men jag har inte den avgörande rollen. Jag kan lägga upp ribban, sköta höjningen och man kan sköta resultat eftersom vi skriver dubbelt. Det finns mycket man kan göra runt omkring, säger hon.
– Du får första parkett i alla fall, skrattar Arvid.
Hur reagerar du om det blir medalj?
– Jag blir jätteglad förstås, men jag kan ju inte stå och fira bredvid, det blir inte bra. Jag måste fortfarande vara rättvis och bedöma lika. Jag får inte favorisera någon.