Rekord är till för att slås, heter det.
En av frågorna inför SM i Norrköping är om vi får se något nytt under helgen.
36 individuella guldmedaljörer kommer delas ut och det finns således lika många chanser att slå till med ett nytt svenskt rekord.
Det handlar alltså om en överprestation av en toppidrottare, att den personen ska göra något ingen svensk har gjort förut.
Ni fattar: det är inte något man klämmer ur sig varje dag.
Friidrottsoraklet A Lennart Julin har koll på allt och lite till inom sporten. Han kommer vara upptagen som expertkommentator på Diamond League under SM-helgen men följa det via distans. Han är dock skeptisk till om det mitt bland alla förmodade topprestationer även kommer slås något svenskt rekord i Norrköping.
– Sannolikheten är väldigt låg. Det är inte ofta det sätts svenska rekord på SM. Dels därför att de flesta rekorden är väldigt bra, dels därför att på ett SM är prioriteringen för de aktiva placeringar. Sen kan det vara någon som är så himla bra att det är rekordvarning bara man tävlar. Det som gav oss en del nya rekord på SM var när det var nya kvinnliga grenar, men nu är ju alla de etablerade sedan 20 år tillbaka. Nu finns det inga lågt hängande frukter längre, konstaterar Julin.
Bland de 36 rekorden nämner han ändå Erica Johanssons 6.99 i längdhopp från 2000 som kan vara i farozonen.
– Kapaciteten finns där för Khaddi Sagnia men det gäller att vinden är godkänd, att hon träffar plankan och så där, men det är klart att hon kan hoppa längre. Det är kanske den i nuläget som har närmast till att kunna göra det på ett SM. Sen är det naturligtvis störst sannolikhet om Duplantis hoppar (vilket inte var bestämt vid intervjun). Han behöver ju bara sätta pers så blir det ju rekord, säger Julin och skrattar.
Faktarutan här intill visar samtliga svenska rekord i SM-grenarna. Det är många namnkunniga hjältar bakom prestationerna och ett par av dem, allra främst världsrekordhållaren i stav Armand Duplantis, är fortfarande högaktuella.
Men en del gamla rekord står sig än i dag och letar sig hela vägen tillbaka till 70- och 80-talet. Det gäller exempelvis Hans Höglunds 21.33 i kula från 1975, Anders Gärderuds 13.17.56 på 5000 meter från 1976 eller Linda Haglunds båda sprintrekord från 1979 (22.82 på 200 meter) och 1980 (11.16 på 100 meter).
Är de rekorden så fantastiska eller är det slump och annat som gör att vissa noteringar överlever i flera decennier? Det finns inget enkelt eller logiskt svar på det även om A Lennart Julin håller en lång utläggning om alla faktorer som kan spela in.
– Jag utlyste en tävling om bara äran en gång, jag tror det var runt 1980, om vilket av de då gällande svenska rekorden som skulle bli mest långlivat. Det blev inte alls vad man hade tänkt sig. Anders Gärderuds världsrekord på hinder, det skulle inte vara lätt att slå tänkte man, eller Ricky Bruch som kastade långt i diskus. Kommer någon någonsin rå på det här? Men det visade sig ju till slut att Gärderuds rekord slogs av Mustafa Mohamed, även om det tog till 2007. Det var ändå svårt att tänka sig att någon som vinner OS-guld och sätter världsrekord, att inte den prestationen skulle stå sig väldigt länge. På manliga sidan var det nog ingen som tänkte att "Honta" Höglunds kulresultat skulle vara det som skulle klara sig längst, säger han med facit på hand.
Man ska akta sig för att vara tvärsäker alltså, även om det sällan kostar något att spekulera. Just nu ser i alla fall vissa rekord ut att stå sig bra länge. Exempelvis Patrik Sjöbergs 2.42 från 1987, som då också innebar världsrekord i höjd.
Julin håller med.
– Det blir svårt att slå om man dessutom vet om att det bara är två i världen som har hoppat högre. Sannolikheten för att vi ska ha någon svensk som slår det är inte speciellt stor. Generellt kan man också konstatera att höjdhopp är en gren som har stått still utvecklingsmässigt i ungefär 40 år. Det är alltså ingen standardhöjning längre. Det beror ju på att höjdhoppet förmodligen är den mest fysiologiskt begränsande grenen. Man ska springa så fort som möjligt, omvandla den hastigheten horisontellt i ett vertikalt lyft och sen baxa hela kroppen över ribban. Det är jättebra att vara lång men å andra sidan, ju längre man blir desto tyngre blir man och desto större är skaderiskerna då, säger han.
Rekord är en sak, drömgränser en annan. Om Khaddi Sagnia slår svenskt rekord i längdhopp kommer sjumetersgränsen passeras men Julin konstaterar att det där ofta är mer upphaussat för stunden än historiskt bestående i det allmänna minnet.
– Man kan hugga till med "vem var det som var först över 17 meter i tresteg"? Och folk vet inte. Eller Edwin Moses, 400 meter häck-löparen. Han är fortfarande "greatest of all times" på något sätt i sin totala dominans. När han började var världsrekordet 47.82 och när han slutade var det 47.02, det vill säga han passerade aldrig någon drömgräns. Ändå kommer man ihåg honom, och inte den som var först under 48 sekunder exempelvis.
– Det är inte så många som kommer ihåg vilken svensk som var först att hoppa två meter i höjd heller. Men det var jättestort då, för nästan 70 år sedan. Men nästa drömgräns, när man har klarat två meter, är ju tre meter, säger Julin och skrattar åt ett resultat som vi förmodligen kan fastslå aldrig kommer uppnås.
Rekord/SM-grenar
Män: 100 meter: 10.18 (Peter Karlsson 1996). 200 meter: 20.30 (Johan Wissman 2007), 400 meter: 44.56 (Johan Wissman 2007), 800 meter: 1.44,47 (Andreas Kramer 2020), 1500 meter: 3.33,70 (Kalle Berglund 2019), 5000 meter: 13.17,59 (Anders Gärderud 1976), 10000 meter: 27.55.74 (Jonny Danielsson 1989), 3000 meter hinder: 8.05,75 (Mustafa Mohamed 2007), 110 meter häck: 13.35 (Robert Kronberg 2001), 400 meter häck: 47.89 (Sven Nylander 1996), höjd: 2.42 (Patrik Sjöberg 1987), stav: 6.20 (Armand Duplantis 2022), längd: 8.44 (Michel Tornéus 2016), tresteg: 17.79 (Christian Olsson 2004), kula: 21.33 (Hans Höglund 1975), diskus: 71.86 (Daniel Ståhl 2019), slägga: 80.14 (Tore Gustafsson 1989), spjut: 89.10 (Patrick Bodén 1990).
Kvinnor: 100 meter: 11.16 (Linda Haglund 1980), 200 meter: 22.82 (Linda Haglund 1979), 400 meter: 51.13 (Moa Hjelmer 2012), 800 meter: 1.58,77 (Lovisa Lindh 2017), 1500 meter: 3.56,60 (Abeba Aregawi), 5000 meter: 14.49,95 (Meraf Bahta 2016), 10000 meter: 31.08,05 (Meraf Bahta 2021), 3000 meter hinder: 9.23,96 (Charlotta Fougberg 2014), 100 meter häck: 12.47 (Ludmila Engquist 1996), 400 meter häck: 54.15 (Ann-Louise Skoglund 1986), höjd: 2.06 (Kajsa Bergqvist 2003), stav: 4.83 (Michaela Meijer 2020), längd: 6.99 (Erica Johansson 2000), tresteg: 14.29 (Carolina Klüft 2008), kula: 19.34 (Fanny Roos 2021), diskus: 64.54 (Anna Söderberg 1999), slägga: 71.52 (Ida Storm 2017), spjut: 61.96 (Sofi Flink 2013).