Vito har växlat upp. Det sprudlade kanske inte om varenda match i våras men nu, när IFK har tagit sig upp på fjärde plats, har 31-åringen från Köpenhamn i högsta grad haft ett par fötter med i "förvandlingen".
IFK har tre raka segrar (eller fem av de sex senaste matcherna) och den offensive mittfältaren har varit direkt inblandad i sex mål mot Göteborg, Halmstad och senast AIK. Mest sticker förstås de två målen mot HBK ut, varav ett från halva planen, men framspelningarna har varit lika viktiga för poängen.
– Det känns bra men jag måste ha fokus på varje match. Men det är klart att jag har självförtroende, säger Vito Hammarshöy-Mistrati i mediarummet efter tisdagens återhämtningspass i gymmet.
Han håller med om utvecklingskurvan men hävdar att han inte har nått sin maxpunkt än.
– Jag känner mina medspelare bättre nu och jobbar på att ta de bästa besluten. Men jag kan bättre än så. Jag kan vara en större del av uppbyggnaden, säger han.
Mer playmaker?
– Mer tid med bollen.
Det var en och annan som oroades över hur IFK:s anfallsspel skulle bli utan storstjärnan Arnór Sigurdsson, som lämnade i juni.
Men offensiven har lyft efter det och IFK är formstarkast framåt med både antal målchanser och segrar.
– Jag vill jättegärna ha Sigurdsson i laget men när han stack var alla tvungna att lyfta sig. Vårt spel hängde så mycket på honom, säger Vito.
Glen Riddersholm kom in som ny tränare för ett år sedan och byggde defensiven först. I år har det gradvis svängt över till att även utveckla offensiven.
Så här beskriver Vito Hammarshöy-Mistrati lagets filosofi framåt:
– Vi har mycket kreativ frihet att göra vad vi vill. Vi jobbar med offensiven i träning men det är ofta upp till spelaren själv att ta rätt beslut.
Ni vill komma till avslut snabbt.
– Ja. Men igår (mot AIK) var det för snabbt på anfallsspelet. Vi kunde haft lite mer uppbyggnadsspel.
Glen tycker det är för mycket snack om bollinnehav i Sverige.
– Ja. Det är inte så jätteviktigt att vi spelar jättefint med bollinnehav. Possession betyder ingenting. Vi måste bara vinna och det är inställningen som är viktig.
Man ska kanske inte överanalysera orsakerna till framgång. Men för två månader sedan blev Vito och hans sambo Mia föräldrar för första gången när sonen Carlo föddes.
– Han föddes sju veckor för tidigt och det var jobbigt i början. Det är en speciell känsla att vara pappa. Jag har aldrig saknat en person så mycket som jag saknar honom när jag är borta, säger han.