Managern Janne Andersson, en beläst man, har svängt sig med citat från Winston Churchill tidigare under säsongen.
ndreas Johansson är ingen bokmal.
Men han fattar galoppen.
Efter blod och svett kommer tårar.
– Det kan det nog komma. Sedan får vi se vad det blir för tårar. Positiva eller negativa. Det är verkligen upplagt för dramatik, väldigt inspirerande, säger Johansson.
För många i IFK Norrköping, med en hel drös egna produkter, är det en ny erfarenhet att avståndet till SM-guldet bara är 180 minuter.
Andreas Johansson har varit betydligt närmare.
TT: Vad minns du från den 30 oktober 2004?
– IFK Göteborg hemma på Örjans vall. Vi leder serien inför sista matchen, en poäng före Malmö FF, har 1–0 i paus. Sedan åker vi på en straff, bollen tar på Tomas Zvirgzdauskas arm. (Peter) Fröjdfeldt dömer. Jag tror det är "Ölme" (Magnus Johansson) som slår in den. Samtidigt får Malmö straff mot Elfsborg, (Niklas) Skoog missar den men (Jon Inge) Höiland rakar in returen.
Med närmast fotografisk skärpa minns Johansson händelserna med Halmstad elva år senare och hur han kände och fortfarande känner.
– Då var jag yngre och man flöt mest med. Nu efteråt grämer man sig mer över det missade guldet. Många gånger har jag tänkt "tänk om".
– Nu när man är äldre känner jag, vi, IFK Norrköping, att man verkligen har chansen att ta det.
TT: Trodde du att du skulle få en lika klar chans att vinna SM-guldet igen?
– Någonstans har man legat och tänkt och drömt. Tanken var att jag skulle vara här i tre år, men redan förra kände jag att något var på gång och förlängde kontraktet med två år.
TT: Janne Andersson säger att du är "lagspelaren personifierad".
– Så är det. För mig handlar det om laget, att vi tillsammans ska vinna matchen. Hur det går till har mindre betydelse.
TT: Han säger också att du är en av få han skulle kunna tänka sig att "gifta bort sin dotter med".
– Haha, jag hörde det. Jag vet faktiskt inte vad jag ska svara på det.
TT: Att du är upptagen, kanske?
– Precis, jag gifte mig för några månader sedan och det känns bra och jag trivs med det, säger Johansson och skrattar.
Varpå han bli lite allvarligare.
– Jag tycker väldigt mycket om att spela under Janne. Han är en väldigt bra tränare och en jättebra person. Vi har rätt lika värderingar kring saker och ting. Är det något som tynger, fotbollsmässigt eller privat, kan man prata med honom och han har väldigt kloka svar.
Andersson gör kloka val också. I slutet av förra säsongen, när Norrköping dansade stelt kring tabellens nedre streck, plockade han ned sin lagkapten från centrala mittfältet till mittback. På de fyra sista matcherna togs tio poäng. Johansson är kvar på positionen och Daniel Sjölund värvades som ny mittfältstrateg.
Två starka bidrag till Norrköpings succé.
TT: Har den prekära situation ni befann er i förra året stor betydelse nu?
– Det tror jag. Pressen var än värre då. Ska IFK Norrköping åka ur igen? Nu är det bara positivt, för alla som spelade då och är med nu. Vi känner ingen press. Vi har allt att vinna. Vi spelar bra fotboll, leder serien, är redan klara för Europa. Oavsett hur det går har vi gjort det väldigt bra, men när vi är där vi är vill vi förstås vinna. (TT)