Tarik Hamza under tiden han var i IFK Norrköping.
Som spelare kom han fram tidigt i IFK:s akademi, fick lärlingskontrakt och sågs som en av de lovande unga spelarna på väg upp. Det blev dock inget allsvenskt spel i Peking, karriären landade i många år i Sylvia, men också med spel i IFK Mariehamn samt Umeå och på slutet ett halvår i Motala AIF.
Under vintern avslutade Tarik Hamza karriären.
Trots att han inte är alltför gammal som spelare. Varför? För Sporten berättar den förre mittbacken om bakgrunden till beslutet.
– Du är inte den första som frågar. Jag har haft känslan ett tag att jag inte tycker att spel i division 1 och 2 motiverar mig något märkvärdigt längre. Eftersom jag har gjort så många säsonger där var det dags att testa något nytt.
Ett anfallsvapen på fasta situationer som spelare, nu är Tarik Hamzas ansvar som ledare just fasta situationer.
Sylvia tog klivet upp till division 1 i Motala för några år sedan. Här firar Tarik Hamza den framgången ihop med Manasse Kusu, nu i Öster.
Under vintern påbörjade Tarik Hamza därför Uefa C-utbildningen och det gav ytterligare inspiration till att sadla om och satsa fullt ut på en tränarkarriär.
– Jag fick upp suget första helgen och drog ett samtal till Calle (Svensson, Sleipners sportchef) och kollade läget. Vips, två dagar senare var vi överens. Jag tänkte att jag kör nu när jag har suget och testar hur långt det tar mig.
Att avsluta spelarkarriären är ett beslut som har vuxit fram?
– Ja, det har det. Hela förra året, både när jag var i Sylvia och i Motala, kände jag att det nog blir mitt sista år. Det skulle mycket till för att packa väskorna och flytta igen för division 1. Hade det ringt någon från superettan, absolut, men just nu känner jag att division 1 eller 2 inte är värt att lägga tiden på. Och då tänker jag att om jag börjar tidigt som tränare har jag många år på mig, säger Hamza.
Två år i IFK Mariehamn blev den högsta nivån för Tarik Hamza på planen, där han fick chansen att spela i den högsta finska ligan.
– Klart att man alltid drömmer stort. Finska ligan blev min peak. Jag var med som lärling i IFK också ett år och jag är stolt över det jag har uppnått. Jag hade velat komma högre, men samtidigt har den resan och besluten jag har tagit någonstans format mig idag. Det är inte så att jag kollar tillbaka och tänker att jag borde ha gjort något annorlunda. Jag kan känna att jag lägger skorna på hyllan efter att jag gett allt och lite till.
Sista halvåret som spelare tillbringade Tarik Hamza i Motala AIF. Där åkte laget ur ettan och mittbacken valde att lägga skorna på hyllan.
I Sleipner har han fått rollen som ansvarig för fasta situationer i ledarstaben bakom huvudtränaren Andreas Fröjdfeldt. Där får han jobba i lugn och ro och samtidigt ha många roliga matcher att se fram emot.
Som söndagens derby (som vi sänder på vår sajt) mot Sylvia.
Har du lika höga drömmar som tränare?
– Nu börjar jag på ruta ett, men det är lite som när man var 15–16 år och hade drömmar så varför inte. Men jag är också medveten om att det kommer att krävas att man lägger ner fruktansvärt mycket tid. Sedan får vi se, det är en inkörsport att testa på till en början men hittills känns det som något jag vill satsa på.
Att lämna fotbollen helt var inte aktuellt. Det har en hel spelarkarriär ändå gett – att kärleken till sporten inte går ur.
Hur mycket tar du med dig från dina år som spelare in i ledarrollen?
– Mycket, mycket. Speciellt eftersom jag har väldigt många bra ledare och tränare som jag har jobbat med. Kim Hellberg och Daniel Bäckström i Sylvia, i Finland hade jag han som vann finska cupen och ligaguldet med IFK Mariehamn (Peter Lundberg). Som lärling hade jag Stefan Hellberg och Jens Gustafsson i IFK.
Vem av dem är du mest lik som tränare?
– Jag tar nog lite från varje och lägger till min twist på det. Jag har lärt mig mycket av alla men vissa saker vill man göra på sitt sätt.
Även en sejour i Umeå FC hann Tarik Hamza med.
Efter tre omgångar har Sleipner inlett med en vinst, ett kryss och en förlust. Exakt samma tabellrad som även Sylvia står på.
Det ger en viss nerv in i derbyt – vilket lag hakar på uppåt?
– Vi har fått en dålig start, både resultatmässigt och spelmässigt, skulle jag säga. Det finns sparkapital i vårt spel så det sjunger om det och jag känner att om vi får fram det så har jag en stark tilltro till det här laget. Jag tror att vi kan gå riktigt långt om vi får allt att klaffa.
Vara med i toppen?
– Det tycker jag. De var med i toppen redan förra året och truppen är i princip intakt, plus att vi fått in lite nya spelare också.
Att möta Sylvia blir speciellt både för er som lag och för dig?
– Ja, jag var där under ungdomsåren liksom många seniorår. Det blev nog åtta–nio år i klubben. Det ska bli kul. Jag har sett en av deras matcher och de är ett klassiskt Sylvia-lag, unga, hungriga och talangfulla, säger Tarik Hamza.