Med halvtimmen kvar var Häcken i 1–0-ledning, men IFK kändes hungriga på ett kvitteringsmål.
Sead Haksabanovic hade förpassats till bänken i denna match. Men i paus kom han in tillsammans med Linus Hallenius och såg till att IFK fick till mycket bättre anfallsspel.
Men så från ingenstans rann Häckens Patrik Wålemark igenom helt fri. Sista IFK-försvararen att försöka hinna ifatt talangen var Filip Dagerstål.
– Han (Wålemark) kommer in framifrån, men jag gör allt för att akta mig. Men han springer i min löpväg så vi fastnar i varandra. Det är klart att det är rött kort, säger Filip Dagerstål som fick se sitt lag förlora med 2–1 från sidlinjen.
Hur surt känns det?
– Jättesurt såklart. Det är väl ingen som tycker det är kul att få ett rött kort. Jag tycker vi börjar komma in i matchen där precis innan, så det är jäkligt tråkigt. Men det är sånt som händer, säger Dagerstål.
I den första halvleken fick vi i stora delar se ett mycket blekt IFK.
Offensivt skapade man egentligen bara en farlig målchans genom ett skott från Jonathan Levi som räddades fint från förre detta Sylvia-målvakten Jonathan Rasheed.
– I den första halvleken kändes vi lite grå. Vi saknade fart i benen, vilket gjorde att Häcken var lite bättre än oss, säger IFK-managern Jens Gustafsson.
Annars kan man sammanfatta IFK:s anfallsspel i sidledspass i överflöd. Och när man väl slog en genombrytare eller djupledsboll saknades för ofta kvalitén för att passningen skulle hamna hos rätt adress.
– Vi kommer in på deras planhalva, men därifrån händer det inte så mycket alls. Vi slarvar en del, säger Filip Dagerstål.
Annat var det med Häcken som när man bröt IFK:s anfall gång på gång kändes livsfarliga.
Det var även precis så 1–0 kom till.
Ísak Bergmann Jóhannesson slog bort en farlig passning på mitten och bollen hamnade hos hypersnabbe ytterbacken Godswill Ekpolo.
Ekpolo slog sedan in bollen till en helt fristående Alexander Söderlund som satte öppningsmålet lekande enkelt.
Mycket i Häckens anfallsspel kretsade kring mittfältsmaestron Daleho Irandust, som var totalt dominant på mitten innan han tvingades bryta matchen i paus på grund av skadekänning.
Till den andra halvleken bytte IFK formation från 4–3–3 till 4–4–2.
Spelmässigt såg det också bättre ut.
Men så kom utvisningen – och snabbt därefter baklängesmålet som avgjorde matchen.
Häckens andre ytterback Leonard Zuta var liksom Ekpolo briljant på Bravida arena. I 63:e serverade Zuta bollen till Söderlund som kunde trycka in 2–0.
Uppförsbacke deluxe för IFK, med en man mindre och tvåmålsunderläge.
Det var ett omöjligt uppdrag för ett tröttkört IFK.
– Det är svårt när vi spelar med en man mindre. Då tycker jag grabbarna gör det svinbra och lyckas ändå få lite nerv i det, säger Dagerstål.
Ja, Rasmus Lauritsen reducerade i slutminuterna på nick (vad annars) efter en hörna.
Men närmare poäng än så kom inte IFK.
Nu har man bara tagit två poäng på de tre senaste matcherna. Och Malmö FF är ny serieledare, tre poäng före IFK.
Dagerstål håller med om att IFK är inne i en klar formdipp.
– Absolut. Vi är inte där vi var i början. Sen vad det beror på, det vet jag inte. Såna här perioder har vi haft innan också och det går inte göra så mycket mer än att bara jobba på.