Jesper Tolinsson, 20, är hemma i Sverige igen.
För en månad lånades han in från Lommel SK och det var inte så att försvararen stretade emot att ta ny fart i Peking.
– Jag vantrivdes aldrig i Belgien, men på slutet ville jag iväg och starta något nytt, säger försvararen.
Göteborgskillen hann knappt göra sig ett namn i allsvenskan innan utlandskontraktet signerades och starten i Belgien lovade gott.
Andra säsongen var inte lika munter.
På andra träningen gick ett ledband i foten av, och efter tre månaders frånvaro drabbades 20-åringen av en ny skadesmäll.
– Jag missade fem månader sammanlagt. Det var svårt att ta plats i laget när jag var tillbaka.
Jesper Tolinsson är långt ifrån ensam svensk att köra fast i Belgien.
IFK hade frekventa förhandlingar med Gent under en period. Emir Kujovic, Eric Smith och Tesfaldet Tekie såldes alla till den nuvarande serieledaren.
Gemensam speltid: 101 minuter.
Tekie debuterade aldrig över huvud taget. Noll minuter och hem till Sverige och Östersund.
Emir Kujovic var stekhet, blev allsvensk skyttekung på 21 fullträffar, firade SM-guld med IFK och nosade på landslaget när han skrev på för Gent sommaren 2016.
I ett poddsamtal med Olof Lundh sa anfallaren så här om hur han bryskt kyldes ned.
Anderlecht betalade 40 miljoner kronor för Ishaq Abdulrazaq men ett år senare är "Ishi" tillbaka i allsvenskan och i Häcken på lån.
Breddar vi bilden så saknas det inte ytterligare blågula lirare som hamnat snett i Belgien.
Magnus Eriksson, Benjamin Nygren, Guillermo Molins och Astrit Ajdarevic.
Kristoffer Olsson summerar sin tid i Anderlecht med delade känslor.
– Belgien är speciellt. Därför har man kanske inte varit jättesugen på det. Jag kan bara utgå från mig själv. Isaac Kiese Thelin var där före mig så jag pratade med honom. Frågade bland annat varför det är så svårt att lyckas.
Fick du något svar?
– Jag tror belgare är, jämfört med Skandinavien, känslostyrda på ett annat sätt. Om det går bra är det hur bra som helst och om det går dåligt så är allt katastrof. Förra sommaren när jag var kvar i Anderlecht hade väl tio-tolv lag bytt tränare. Det är mer standard än att det inte är så, svarar Olsson somefter en utlåning köptes loss av FC Midtjylland.
Tiden i Anderlecht utvecklade sig inte till vad 28-åringen önskade.
– Det finns de som säger att jag inte spelade mycket i Belgien, men jag spelade 35-40 matcher och 28-29 från start innan det kom en ny tränare som sa att jag kommer vara andravalet. Det känner jag mig för gammal för och gick vidare.
Du har varit i England, Ryssland och Danmark. Du upplever inte att det är en tuffare miljö i Belgien?
– Jo, det gör jag. Det är högre krav och så men sen tror jag också att man underskattar ligan. Kvalitén. Det pratas om att det kan vara ett bra mellansteg att gå från Sverige till Belgien. I stället för att direkt gå till Tyskland, exempel. Det är inte heller många som går vidare från Holland, men någonting är det ju.
Skulle du avråda en ung spelare att flytta till Belgien?
– Det beror på vad det är för klubb. Gent har ju plockat många och klubbarna här har jättestora trupper. Det är svårt. Jag kom från ryska ligan som var rankad femma-sexa då. Belgien var en sämre rankad liga, men jag tycker det var svårare att spela i Belgien.
Vad var svårare?
– Det kan ha att göra med spelartyp, men det var mycket fram och tillbaka. Alla är fysiska. I Sverige, där det är mycket konstgräs, blir det inte så fysiskt och så kommer man till Belgien och det är mycket mer fysisk.
Ishaq Abdulrazaq fick uppleva både himmel och helvete under sin korta stund i Anderlecht.
Efter att ha startat ligapremiären så visades han ut i andra omgången.
– Då tycker de att han har fått sin chans, konstaterar Kristoffer Olsson. Sen ska man inte glömma bort att i slutändan så spelar det roll vad du gör på planen. Så är det överallt.
Jesper Tolinsson ser alltjämt Belgien som en bra plats att utvecklas på. Mittbacken återvänder till allsvenskan som en bättre och starkare i duell- och huvudspelet.
– Det är olika för olika lag, men jag har märkt av i andra lag att tränarna har svårt för utländska spelare. De prioriterar belgiska spelare. Jag har bara varit i Lommel. Där var det inte så, men i andra klubbar har jag märkt det.
Så tränaren vill nödvändigtvis inte ha spelaren som klubben värvar?
– Det är konstigt så. Det är sportcheferna och så som bestämmer.
En av Belgiens mest profilerade fotbollsreportrar och krönikörer, Ludo Vandewalle på Nieuwsblad, har svårt att på rak arm komma ihåg en svensk spelare som gjort avtryck. Efter en kort stunds tänkande kommer han på det till slut.
– Christian Wilhelmsson.
Men det är ett tag nu?
– Ja. Jag tror inte att skandinaviska spelare är dåliga, men jag tror att de saknar lite av vad som krävs. Teknik och kreativitet. Det gör att de inte lyckas. Ska jag vara ärlig så har jag inte funderat på att är många som kör fast här, men det känns som du har en poäng.