Det här var kvällen när tre veteraner fick ta adjö till hemmapubliken.
34-årige Christopher Telo (som har varit skadad hela året), snart 35-årige Maic Sema och 36-årige Ari Skúlason (som ska bli individuell tränare i klubben) tackades av före matchen och fick även ett par känslosamma minuter efter matchen i strålkastarskenet.
Maic Sema, fostrad i Sylvia och med en lång karriär i Hammarby, Örebro och Sundsvall samt spel i Norge, Holland, Cypern och Indien, kom till IFK 2019.
Det här var hans 67:e match med klubben – och en av de märkligaste och häftigaste.
IFK låg under med 0–3 efter en ruskigt blek insats. Men fyra mål från den 71:e minuten och framåt vände allt.
Vem som slog in den sista bollen i matchminut 90?
Mannen med Norrköpings största leende.
– Det är inte sjukt alls. Är ni förvånade? skämtar Sema i pressrummet efter matchen.
Analysen var att det var "en konstig match från början till slut".
– Jag vet inte om jag såg det komma när det stod 0–3 men det fanns en tro. Från att publiken liksom inte trodde på oss så började de tro på oss.
Du hörde hur det lät från läktaren.
– Ja, jag hörde. Men vi gjorde 1–3, 2–3, då kände man ändå att de är med oss. Vi var nära och sanningen är att jag hade en god känsla. Jag kom in när det stod 0–2 men jag sa till Tranberg i andra laget att jag har kommit in för att vända matchen. Han skrattade. Men det var fint att säga det till honom sedan, haha.
Isak Sigurgeirsson var med och grävde fram segerbollen i duellen med målvakten Fredrik Andersson. Sen hade Maic Sema nästan öppet mål framför Curva Nordahl.
– 100 procent. Vi gav varandra varsitt mål.
Hur var känslan då?
– Fantastiskt. Det var kärlek. Det är en helt annan energi att spela mot curvan i andra halvlek. Det var fantastiskt att få avgöra. Jag hade ju ett avgörande mål mot Degerfors också.
Men din brorsa Ken var inte här i dag?
– Nej, men övriga familjen. Mina föräldrar, min fru, min son.
Efter slutsignalen fick IFK-trion som tog farväl av hemmapubliken hyllningar från fansen.
– Jag tackade dem för att de har stöttat mig, på och utanför planen. Det är lite synd att de inte har fått se mer av mig. Det har varit lite glimtar och jag tycker väl kanske att jag borde fått chansen i fler matcher. Men jag har inte slutat kriga, inte slutat kämpa.
Vad händer efter säsongen?
– Min bok är inte slut. Det visade jag i dag när jag kommer in. En dörr stängs, en annan öppnas. Vi får se vad som händer, säger Maic Sema.