Ja, efter den jobbiga inledningen av allsvenskan med en ynka poäng på fyra omgångar, så har vinden vänt.
Tre raka trepoängare ger tio pinnar totalt och hugg på de översta placeringarna i tabellen – där IFK Norrköping vill vara.
Hur skulle du vilja beskriva sättet ni har spelat på i de senaste tre matcherna jämfört med i de fyra första?
– Alltså, det är inte så där jättestor skillnad. Men ändå tillräckligt för den invigde att de skillnaden. Det får man nog säga. Vi är bättre på att koppla det här man-man-spelet till ett lägre, mer kontrollerat, lite sittande försvarsspel. Och hur det ska hänga ihop och gå i varandra. Där tycker jag att vi har – från Kalmar där vi var nästan var lägre på ett kategoriskt sätt – till att vi har på nåt sätt använt den ytterligheten till den ytterligheten där vi går man-man hela tiden i princip. Vi har försökt att ta det bästa av två världar och mötas. Inte i mitten, men mer åt det höga och intensiva om man nu ska försöka visualisera åt vilket håll vi hellre går mot, svarar Rikard Norling.
Smärtar det i tränarhjärnan att göra såna förändringar eller är man pragmatisk och gör det som krävs?
– Jag sätter jäkligt stort värde i att få vara tränare här. Jag tror nog att det var oundvikligt. Det här var det som krävdes för att göra de resultat på kort sikt för att få möjligheten att jobba vidare med det här gänget i den här klubben. Sen är det inte så att det är ett självändamål i sig att vi ska spela på det sätt som vi har gjort större delen. Men jag tycker om det. Jag tycker om att vi kan sätta hög press på motståndarna överallt, även om de är nere vid egen hörnflagga ska vi kunna sätta hög press utan att det är ologiskt. Jag attraheras av den tanken och har gjort det hela vägen från början. Att vinna bollen högt och inte vänta i matcherna på motståndarna. Det är den väg jag vill gå. Men det ska också förenas med resultat och innebär det att man måste göra något åt ens perfekta värld, så är det så. Till syvende och sist är resultaten nästan fundamentet.
Att spela "rolig fotboll" är ett begrepp som hörs överallt, oavsett nivå. Exakt vad som är roligt finns det olika åsikter om.
Vissa vill att mycket bollinnehav, vissa vill ha rappt omställningsspel, vissa är bara ute efter segrar.
– Så fort man säger att man pressar högt så är det precis som att man ska spela roligt. Det är mer nånting som attraherar, tror jag, många fotbollsälskare helt enkelt. Att man tror på sin egen förmåga, att man inte är så respektfull mot motståndaren utan tror på sig själv. Det blir väl så, att det kanske anses vara roligt. Och att det, mer när man sitter och kontrollerar och har mycket kring det zonspels-mässiga, så blir det inte roligt längre. Det är väl så det faller, säger Rikard Norling.
Tre poäng är roligast i slutändan?
– Jo, det är klart. Då har man om inte annat chansen att vrida på saker och ting. Det är väl så i det här läget. Vi har börjat i den andra änden och hoppas att den här utvecklingen ska ge resultat. Men det gjorde det inte, framför allt inte i början av det här året. Jag tycker ändå vi har, om man tittar på det lag som har spelat på sistone, så är det en väldigt, väldigt bra elva. Det känner jag, att det är mer att få ihop spelsättet än att det är fel på spelarna.
Icke att förglömma att ni hade ett svårt schema i början med bland annat bortamatcher mot AIK och Djurgården?
– Absolut. Den starten på papperet vet jag inte om jag någonsin har upplevt genom mina år som tränare i allsvenskan. Den var stentuff. Två stockholmsmatcher borta och börja mot ett Varberg som har saker och ting på plats och det passade väl dom att komma hit och försvara egen box med i princip sex mittbackar. Det är inte lätt. Och så hade vi Häcken efter det. Man kan ha lättare...
Spelsättet och approachen ni har haft till matcherna den senaste tiden, kör ni vidare på samma nu?
– Det är nyansskillnader trots allt. Vi försöker att fortsätta, vår offensiv är i princip densamma. Skillnaden är att vi kan vinna bollen i lite andra lägen mot vad vi har gjort förut. Det defensiva, där handlar det mer om att fortsätta att hitta utveckling i att kombinera de båda. Jag tror att det är vår väg. Inte att det är antingen eller.
Fotbollen är en komplex sport?
– Det är ju det. En fantastisk sport. Jag är så tacksam mot den. Fotbollen svarar upp hela tiden och ställer nya frågor hela tiden. Den slutar aldrig att förvåna den här sporten.
Du lär dig lika mycket nu som för 10–15 år sedan?
– Ja, minst. Kanske ännu mer.