"Jag tänkte åka hem till mamma och pappa i Hedemora och bara strunta i allt", berättar Lovisa Gustafsson om sommaren när kraften tog slut.
28-åringen från Hedemora i Dalarna har blivit synonym med IFK Norrköpings framgångssaga och har under sina fem säsonger i klubben varit med om spel i division 1, seriesegern där, kvalvinst och avancemang till elitettan 2021.
Och så det historiska klivet upp i allsvenskan i slutet av oktober.
Lovisa Gustafsson har varit en av de viktigaste spelarna under varje trappsteg – och belönades av Sporten också med priset som "Pekings" bästa spelare under succésäsongen 2022.
Men framgången hade ett högt pris för den målfarliga forwarden som gjort 64 mål i seriesammanhang för klubben sedan 2018.
Den kostade Lovisa jobbet.
Här är hennes egna ord om året annorlunda.
– Jag har jobbat i hamnen sedan jag flyttade hit, har kört heltid i fyra år. Ibland har jag fått bita ihop, tänka att "jag orkar". Samtidigt har jag varje år ställt högre krav på mig själv som fotbollsspelare. När Tor-Arne (Fredheim, managern) kom in har han ställt krav, att man måste kunna ge hundra på varje träning. Så senaste året har jag alltmer känt att det blivit för tufft med heltidsarbete, säger maskinföraren som kört hjullastare och truck för Norrköpings Hamn AB.
Därför hoppades hon att arbetsgivaren skulle hjälpa till med en lösning.
– Jag pratade med mina chefer redan förra året om att gå ned i arbetstid. Svaret var: "Det finns bara heltidstjänster här – om du inte ska plugga eller är gravid", berättar Lovisa.
Eftersom inget av de alternativen var aktuellt fick hon göra sin egen kompromiss under det andra året i elitettan, där de flesta spelare behöver ha ett civilt arbete för att få ekonomin att gå ihop eftersom lönerna fortfarande är högst blygsamma.
– Jag tog semester en dag i veckan, fortsatte att jobba fyra. Ibland funkade inte heller det, på grund av produktionskraven. Så jag visste inte heller från den ena veckan till den andra om jag skulle få vara ledig eller inte. Sedan finns det inte hur mycket semester som helst att ta ut, poängterar Lovisa Gustafsson.
"Det påverkade mig jäkligt mycket mentalt, man tror bara inte att det ska göra det", säger Lovisa Gustafsson om kombinationen med heltidsarbete och elitsatsningen med IFK Norrköping.
Den tuffa vardagen bidrog till att kraften sinade – trots succén på planen.
Varningssignalerna blev allt tydligare.
– Det satte sig mentalt. Jag sov max två–tre timmar per natt, åt ingenting, allt påverkades av att jag var slutkörd. Jag antar att jag höll på att bli utbränd, säger Lovisa Gustafsson.
Strax innan semestern gav hon sig själv ett löfte.
Den ohållbara situationen måste få ett slut.
– Jag kände att det enda rätta var att säga upp mig och hitta ett jobb på 50–60 procent. Men först ville jag kolla med hamnen en gång till, så jag pratade med vd:n, som sa: "Det här löser vi, vi tar tag i det här när du kommer tillbaka". Men terminal- och stuverichefen hänvisade till policyn om heltid. Då fattade jag att det aldrig skulle bli av.
Lovisa Gustafsson.
De lediga veckorna gjorde att Lovisa Gustafsson, som säger att hon stortrivts på jobbet och med kollegorna, ändå försökte ge sig själv ytterligare en chans.
Planen sprack snabbt.
– Jag fick energi av semestern, första träningsveckan var hur bra som helst. Sedan dog det bara, jag orkade ingenting, och det höll på så hela augusti. Hamnen sa att "vi har möte nästa vecka, vi vill ha dig kvar". Men inget hände.
Måndagen 22 augusti, fem dagar före mötet med serieledaren IK Uppsala på Studenternas, var tanken tom.
– Då kände jag: det går inte längre, måste sjukskriva mig. Jag tänkte åka hem till mamma och pappa i Hedemora och bara strunta i allt. Först den dagen berättade jag för Tor-Arne (Fredheim) om allt. När vi träffades bröt jag ihop. Han ringde mina chefer, krävde en lösning och sa åt mig att sjukskriva mig en vecka. Jag sov 13–14 timmar per dygn, gick promenader, var med på träningar och på fredagen undrade han om jag ville spela på lördagen. Jag hade inget svar, men åkte med och gjorde matchens enda mål. Det var väldigt skönt, berättar Lovisa Gustafsson.
"Vi var glada att kunna gå henne till mötes om en kontorstjänst på 60 procent. Den tackade hon nej till", säger Henrik Åkerström, vd, Norrköpings Hamn.
Veckan efter den viktiga segern, och sedan både IFK Norrköping och Lovisa Gustafssons eget fackförbund – Svenska Transportarbetareförbundet – klivit in i förhandlingarna, fick hon slutligen tre förslag:
1) Säga upp sig och i stället fortsätta som extraarbetare med högst osäkra arbetstider och utan fast schema.
2) Fortsätta som tidigare med sin 100-procentiga tjänst.
3) Tacka ja till en kontorstjänst, på 60 procents anställning.
– Som maskinförare, i produktionen där man jobbar i lag, kan vi inte erbjuda deltidstjänster. Lovisa är väldigt kompetent, kunnig och omtyckt men hade svårt att klara två anställningar, en hos oss och en i IFK Norrköping. Därför var vi glada för att kunna gå henne till mötes om en kontorstjänst på 60 procent. Den tackade hon nej till, var tydlig och sa "att det är inget som ligger för mig utan då väljer jag att säga upp mig", säger Henrik Åkerström, vd Norrköpings hamn, när vi pratar med honom.
Det låter rätt fyrkantigt att behöva jobba 100 procent?
– Vi bygger vår produktion på heltidstjänster och det handlar om att kunna säkerställa rätt kompetenser, det är också en arbetsmiljö- och säkerhetsfråga. Det är de enda skälen.
Märkte ni att Lovisa var sliten?
– Nähe, det kan jag inte påstå, men det var vad hon framförde. Att det inte fungerade med en heltidstjänst och en på halvtid med fotbollen. Vi förstår att två anställningar är en jättestor press på den elitnivå hon befinner sig. Att inte behöva jobba alls vore ju mest rimligt.
IFK-anfallaren har en annan bild av erbjudandet, som kom i samband med det sista mötet med Norrköpings hamn.
– Jag skulle sitta i en barack i hamnen och räkna containrar på båtarna som kom in – med en stor lönesänkning. Det var förnedrande att höra med tanke på min kompetens, säger Lovisa Gustafsson som i stället valde att avsluta sin anställning och enbart fokusera på fotbollen under de sista månaderna av fotbollssäsongen.
Skyttedrottningen Lovisa Gustafsson firade på Hugo.
Den sportsliga delen slutade som bekant lyckligt – IFK Norrköping kunde fira en allsvensk plats.
Mycket tack vare sin mest erfarna anfallare och vicekapten som bara hade fyra spelare före sig i elitettans skytteliga där hon kom upp i 13 egna fullträffar.
Samtidigt blev säsongens 2022 hennes svåraste i karriären – utanför planen.
– Jag har märkt på statistiken var och varför mina dippar kommit. Det påverkade mig mycket, som tur var inte laget. Jag vet inte om jag varit kvar i IFK om jag inte slutat i hamnen. På slutet har jag varit mig själv igen på planen, men det tog ett tag.
Hur illa var det?
– Kroppen ville vara på planen, men mitt huvud ville inte vara där. Jag försökte, men det gick bara inte. Minns Älvjsö-matchen borta där jag hade ett läge att bara peta in bollen, men det var som att jag inte ville. Efteråt kände jag att jag ville inte ens vara här. Det påverkade mig jäkligt mycket mentalt, man tror bara inte att det ska göra det.
Visste lagkamraterna?
– Jag öppnade upp mig för några, de visste varför jag mådde dåligt och sa åt mig att sluta jobba. Nu i efterhand tänker jag också på hur jag var ständigt förbannad, och irriterad, under den jobbigaste perioden.
Lovisa Gustafsson har nyligen börjat arbeta hos Holmen – med exakt samma arbetsuppgifter som på sitt förra jobb.
– De har hittat en lösning som ska fungera för mig tillsammans med min elitsatsning. Just nu arbetar jag 60 procent och vi har en diskussion om hur det ska bli under den allsvenska säsongen.