Yahya Kalley har inte spelat i IFK Norrköpings träningsmatcher, men blickar mot måndagens allsvenska omstart mot Djurgården.
– Utan att säga för mycket kan jag säga att det känns jävligt bra än så länge. Det går framåt för varje dag. Jag är hoppfull.
Skadan i vänster fot har gjort sig påmind en längre tid.
– Det har legat och stört ett tag. En-två månader skulle jag säga. Jag har alltid övervägt med fysteamet, de har hjälpt mig. Skulle jag känna att jag inte är redo så är jag absolut inte det, jag sätter alltid laget före mig själv. Men kan jag vara med gör jag allt för att ställa upp.
Ibland har vänsterbacken spelat på smärtstillande. Han har velat vara laglojal.
– Det är en tunn linje. Jag har inte velat göra det värre och har inte velat vara självisk kring att jag ska spela hela tiden. Samtidigt har jag känt att jag kunnat vara med.
Under uppehållet har Yahya Kalley ägnat sig åt rehabilitering och personlig utveckling.
– När det gått så här tufft kommer det många tankar. Är det något som inte funkar i lagdelarna och allt sånt. Vi har fått sagt till oss att det är viktigt att var och en går in i sig själv för att kolla vad vi kan göra.
– Under semestern kollade jag en massa klipp på de tidigare matcherna. Det är väldigt viktigt för mig att reflektera och försöka göra det bättre. När jag ser matcherna i efterhand undrar jag ibland vad jag höll på med. Men det är lätt att vara efterklok. Det gäller att lära sig.
När har du undrat vad du sysslat med?
– Bolltapp och sånt, där det gäller att ha koncentrationen. Ibland känner jag att det kan bli lite överambitiöst från min sida. Att jag vill så mycket är på gott och ont. Det gäller att jag hittar en balans och håller coolheten.
– Att kunna gå tillbaka och se vad jag gjort har hjälpt mig väldigt mycket. Det fick jag lära mig när jag spelade i MFF som ungdom.
Vad gör du mer när du reflekterar?
– Tidigare hade jag problem med att släppa matcher. Där kommer det in, att inte titta för mycket på det gamla. Jag försöker hitta en balans mellan att kolla på vad jag kan göra bättre och saker som jag gjort bra, men samtidigt kunna släppa det. Jag måste också kunna koppla av och släppa allting för att få energi och köra på vecka efter vecka.
23-åringen funderar snarare på hur IFK ska hålla sig kvar i allsvenskan än om han är en framtida landslagsman, men frågan är ändå befogad.
Med en mamma och pappa från Gambia har det kommit locktoner från den afrikanska kontinenten.
– Jag hade lite kontakt med den förre förbundskaptenen. De frågade hur jag ställde mig till Gambia. Jag har kärlek för landet, men det är ingenting jag tänker på i dagsläget, säger han.
– Men det är ingen dörr jag stänger.
När Yahya Kalley, som spelat en U21-landskamp och två U19-landskamper för Sverige, är ledig åker han gärna till Gambia. Han var där så sent som i vintras.
Senaste kontakten med gambiska fotbollsförbundet skedde i fjol. Han har inte blivit uttagen till någon samling.
– Nej. Eller har jag det? Jag har ingen aning, det kan vara så att jag fick en kallelse. Jag kommer ihåg att förbundskaptenen kollade vår match mot Häcken i Svenska cupen förra året. Då träffade jag på honom. Jag är osäker på om jag blev kallad eller inte. Jag har en minneslucka.
Du verkar inte ha tänkt mycket på det...
– Nej, jag försöker bara lägga mitt fokus på klubblaget. Går det bra här kommer allt det andra. Så tänker jag i alla fall.