TRENDBROTTEN
IFK kom till Strandvallen med ett antal frågetecken för formen. Spelmässigt har det funnits tendenser offensivt, men sex raka utan seger har trots allt varit just det.
Två poäng av 18 möjliga.
Och förlusten mot Halmstad senast, när en utvisning förstörde kvällen, satte Peking i ett pressat läge inför mötet med Mjällby som senast slog Malmö FF. En ny match utan seger och avståndet neråt skulle börja bli farligt litet.
Hur IFK tog sig an det?
Bra, inte minst tack vare smakstarten med straff och mål redan efter fem minuter. I första halvleken borde IFK kanske till och med haft en större ledning, Mjällby var långt från "vinna-mot-MFF-nivå" och då är jag snäll. Även efter pausen var det ett stabilt IFK långa stunder, som framför allt tog kampen och vann den, och vid 2–0 såg det klart ut. Fram tills ett svagt ingripande av Oscar Jansson på ett skott från distans, som gick över honom, skapade onödig nerv hela vägen.
Det redde man dock ut.
Med tre poäng fick i alla fall IFK det trendbrott som man behövde.
ETT NATURGRÄSLAG
På konstgräset på Platinumcars Arena var IFK under flera år svårslaget. I år är det nästan tvärtom. Hittills ser hemmafacit sådär ut med bara två segrar på sju matcher – medan de flesta poängen har kommit på bortaplan.
Ytterligare anmärkningsvärt i det?
Alla bortamatcher utom en hittills är på naturgräs och med fyra segrar på de bortamatcherna och 13 poäng totalt på naturgräs är IFK anno 2023 ett lag som tar fler poäng på vanligt gräs än på konstgräs.
Så var inte direkt läget för några år sedan när laget hade svårt för just de utmaningarna.
I år trivs man bäst där. I år verkar sättet att spela ge bäst utdelning där. Åtminstone hittills.
Nu är utdelningen i den här typen av matcher, i Varberg, i Degerfors, i Hällevik det som givit några av de viktigaste segrarna och som varit de som gjort att läget i mitten av tabellen är ganska stabilt trots allt.
HALVTID
15 matcher spelade. Halva serien. Och 22 poäng inspelade. Det är ingen hemlighet att IFK-spelet, inte minst i inledningen, ibland sett sådär ut offensivt men laget har plockat hyfsat med poäng och mantrat som klubben använt om och om igen är att det är ett projekt som tar tid.
Och som är långt från framme.
Det finns saker som behöver bli bättre, men poängskörden hittills är i alla fall okej tack vare segern på Listerlandet. Tillräcklig för att inte behöva landa i en ny höst i den absoluta botten i alla fall.
MITTFÄLTET
Säsongens viktigaste spelare för IFK? Arnór Traustason har tagit rollen och vuxit i den och med den. Han ser just nu självklar ut som en av två mittfältare med defensivare utgångsposition.
Två mål mot Mjällby var en sak men slitet på mitten över 90 minuter var minst lika viktigt. Med Jesper Ceesay skadad tog Jacob Ortmark den andra platsen där och var också bra på Strandvallen. Och han var tydlig tidigare i veckan med att han vill spela – det kommer att bli en tuff konkurrens där när alla tre är friska.