De oväntade och tydliga presentationerna om att ett par viktiga spelare blir IFK trogna till och med säsongen 2026 kom under en dryg veckas tidsrymd strax före avresan till träningslägret i Ayia Napa på Cypern.
20 februari: Wilma Leidhammar, 19-åringen som på några månader förra året gick från att ösa in mål i division I med BK Astrio i Halmstad till att bli allsvensk forward.
21 februari: Ebba Handfast, 25, Lidköpings-tjejen som efter ett par månader som vänsterback i "Peking" förra året, nu är självklar som mittback – oavsett spelsystem.
1 mars: My Cato, 21, kreative mittfältaren med Eneby BK som moderklubb och den i dagens trupp som gjort flest säsonger i a-laget.
Den röda tråden är inte svår att skönja.
Det här är den centrala trion som kommer leda "Peking" när laget ska etablera sig i allsvenskan.
Sporten satte sig ned och snackade med Ebba, My och Wilma vid en av poolerna på Anmaria hotel, direkt efter den första förmiddagsträningen i Ayia Napa.
Ord som trygghet, framtidstro och en utvecklande miljö är återkommande när trion pratar om klubben.
De är också oerhört stolta över att få vara en del av historia som skrivits och ska fortsätta skrivas, att bara på tre år gå från division 1, via elitettan till allsvenskan.
– Jag tycker att det är jätteskönt att de här två också skrivit på. Att veta att det man känner själv, att vi har något bra här, också delas av fler, som de här två. Det är en trygghet att andra har samma känsla, säger Ebba Handfast och nickar mot lagkamraterna.
My Cato:
– Klart att det är ett långt kontrakt vi skrivit på, men samtidigt känner jag att det finns en väldigt bra utveckling här. Mycket har gått framåt bara på ett år och då vill man vara med på den resan.
Wilma Leidhammar:
– Det märks att klubben gör en satsning på damsidan. Den utvecklingen vill jag vara med på.
Den ekonomiska uppgörelsen vill spelarna behålla för sig själva, men förutsättningarna för att enbart behöva tänka på fotboll finns.
– Fotbollen kan komma först. Så var det inte för något år sedan. Jag märker hur mycket bättre jag presterar då, poängterar My Cato.
– Jag som varit i flera andra klubbar märker en väldigt stor skillnad. Det finns en plan för framtiden, en seriös satsning och ett långsiktigt tänk. Där jag varit tidigare har spelarna haft ettårskontrakt och ingen har vetat vem som blir kvar eller inte. Här finns resurser att göra annorlunda. För mig är den tryggheten viktig, att veta var jag ska vara de närmaste åren och hur jag kunna utvecklas, betyder mycket för mig som människa, säger Ebba Handfast.
Med kontrakten, förtroendet, kommer också högre ställda krav...
– Det är väl så det ska vara i fotboll. Vi ska ställa krav på varandra och alla vi tre som sitter här vill ju något med vår fotboll. Ska vi fortsätta utvecklas måste kraven finnas. Det är bara en naturlig del, säger My Cato.
Ebba Handfast:
– Jag känner inte att det blir någon större press än tidigare, utan mer en möjlighet som man vill ta tillvara på. Vetskapen om att man som spelare är viktig för en grupp är bara positiv. Vi är ledarfigurer i laget och gillar att vara med i gruppen, resonerar Ebba Handfast.
– Det är ett förtroende som klubben visar för en som man ska vara stolt över. För truppen innebär det också att det finns en stomme att bygga på, påminner Wilma Leidhammar.
Miljön vid Platinumcars arena bidrog också till att göra valet enkelt, medger trion.
Bättre träningstider, tillgång till Performance center och restaurangen – och när truppen återvänder ska deras eget nya omklädningsrum under VM-läktaren stå färdigt.
Det är detaljer, men viktiga sådana i satsningen för att höja statusen och förbättra förutsättningarna hos det allsvenska damlaget.
Som också får chansen att spela inför Curva Nordahl.
– Det finns inte någon annanstans, så det är väldigt få förunnat. Inte så att jag tänkte på det då (när hon skrev på) men att spela för en klubb där så många bryr sig är speciellt. Intresset för oss har ökat och har man på sig IFK-jackan när man ska handla på Hemköp kommer folk fram och pratar, säger Ebba Handfast.
Var står IFK Norrköping efter säsongen 2026, vad är er bild där?
– Förhoppningsvis ett etablerat lag i allsvenskan. Jag tror att damallsvenskan i princip kommer att se likadan ut som herrarnas, med samma klubbar. Det ekonomiska läget talar nog för det. Sedan kanske vi har värvat riktigt etablerade spelare också, funderar Wilma Leidhammar.
My Cato tar i lite mer än så.
– Jag tror att vi kan nå hur högt som helst. De senaste säsongerna har Rosengård och Häcken varit nummer ett och två varje år, men jag tror mycket kommer hända framåt. För mig finns chansen att vi inom ett par år också kan vara med däruppe på allvar, att ta en plats i Europa. Även om vi förstås inte är där än, säger hon.
– Hade jag inte trott på den utvecklingen hade jag inte skrivit på alls, säger Ebba Handfast och vi får höra ett "absolut" även från den halländska målsprutan Leidhammar.
Men först ska den allsvenska säsongen 2023 kickas igång.
Är ni där ni vill vara, med mindre än tre veckor kvar till premiären?
– Varje vecka här på slutet har varit så jäkla intensiva på sitt eget sätt att man knappt hunnit tänka på hur långt det är kvar dit. Klart att vi önskat fler mål framåt, men det känns som att vi ligger bra till. Vi har visat att vi kan "stänga" matcher bakåt och vi ska nog akta oss för att stressa. Vi möter mycket bättre lag än vi gjorde ifjol. Mot dem har vi bevisat att vi är häruppe av en anledning, säger My Cato.
– Vi har vant oss vid det högre tempot, anser Wilma Leidhammar.
Ett realistiskt mål under debutåret?
– Att hålla sig kvar, med marginal. Att inte behöva kämpa för de där sista poängen som ska ge nytt kontrakt under de avslutande omgångarna. Där vill vi inte hamna, säger Ebba Handfast och alla tre poängterar hur viktigt det är med en bra start.
"Peking" börjar mot en annan nykomling, Växjö, och möter sedan IFK Kalmar – som klarade sig kvar med liten marginal 2022.
– Vårt mentala kommer testas mycket i år, vi kommer få motgångar. Men det känns som vi har en bra grund i gruppen som kan ta sig igenom en tung period. Det känns som en trygghet, säger My Cato.
– Vi litar på varandra, det märktes förra året. Har man en skitmatch så kommer My eller Wilma eller någon annan kliva fram och rädda oss. Vi är ett jävla bra kollektiv. Även om det finns många nya spelare så finns också många viktiga kvar, skrattar Ebba.
My Cato betonar också:
– En stor del av vår framgång berodde på att alla har varit så lojala, följt det vi tror på. Det ska vi fortsätta med att vara.