19 år och för första gången med ett proffskontrakt utomlands. Azumah Bugre kom till Norrköping för ungefär en vecka sedan och trivs redan i sitt nya land. På cykel kommer hon till vår intervju före IFK:s fredagsträning och möter upp på kansliet.
Snön faller lätt.
– Det har varit fantastiskt hittills. Många saker får jag uppleva för första gången. Snö, kallt väder ... I Ghana är det mycket varmare. Du vet, man kommer hela vägen till Sverige och så – boom – så är det jättekallt. Men jag älskar det. Jag är den typen av person som gillar utmaningar, att ta sig igenom sådana och lära sig av dem, säger Azumah Bugre.
IFK sökte länge efter en sista förstärkning. En spelare som skulle kunna spela lite längre bak i planen, som defensiv mittfältare och även som back om det behövs.
Man hittade Azumah Bugre i Ghana.
– Coacherna har varit fantastiska hittills. Och spelarna. De har gjort att det sett lätt ut för mig att anpassa mig.
Har det varit tufft att anpassa sig till fotbollen här?
– Nej. Enda skillnaden är vädret. Att spela i det här vädret. Annars spelar de som jag är van vid att spela.
Hur är det att spela på konstgräs här?
– Vi har faktiskt konstgräsplaner hemma också. Det är inget nytt för mig. De flesta matcher jag har spelat har varit på konstgräs faktiskt. Mitt tidigare lag, Hazacaas, spelar på naturgräs men vi har spelat många matcher mot andra lag som har konstgräs. Och när jag spelade U17-VM i Uruguay var det också på konstgräs.
Azumah Bugre beskriver sig själv som en kampvillig spelare på planen. Som är tuff och jobbar hårt.
– Jag är en fighter. Vill kämpa och peppa mina lagkamrater att slita för att vi ska få ett bra resultat. Jag vill föra över samma attityd här för att ta laget framåt.
Är det en dröm att spela utomlands?
– Ja, det är det verkligen. Jag är glad att jag har fått chansen med Norrköping. Min agent hade kontakten och när jag fick höra om det tänkte jag; wow, jag skulle älska det. Sverige är ett land som är långt framme när det kommer till fotboll för tjejer. Kan man spela i Sverige kan man spela i vilket land som helst, säger Azumah Bugre.
Hur långt fram skulle du säga att damfotbollen i Ghana är?
– Den är ganska bra utvecklad nu, men inte som i Sverige. Men det blir bättre och bättre. Vi har flera spelare från Ghana som spelar utomlands och en till i Sverige. Portia Boakye finns i Stockholm. Vi har många i Norge och Spanien till exempel. Tyvärr är jag den enda som är här, men det kommer också att hjälpa mig att stärka min mentala tuffhet ytterligare. Man måste göra sitt bästa och stå upp för sig själv.
Azumah Bugre såg IFK-förlusten mot Lidköping i premiären (0–1) från läktaren, men är redo att gå in och spela när tränare Tor-Arne Fredheim vill och tycker att det är dags.
– Jag tycker att man såg att vi har ett bra lag som spelar bra fotboll. Taktiskt disciplinerade men tyvärr fick vi inte in bollen. Men målet är att vara med i toppen och även gå upp framöver.
Den 19-åriga mittfältaren är annars van att vinna. Det gjorde hon flera gånger om förra säsongen med Hazacaas Ladies som är det bästa laget i Ghana.
– Vi tog fem titlar. Ligan och alla cuper. Och eftersom vi vann kvalet i Champions League fick vi spela CAF Champions League där vi blev slagna av Sundowns (Mamelodi från Sydafrika), säger Azumah Bugre som är en del av Ghanas flygvapen, dit hon också räknar med att hon ska tillbaka när fotbollskarriären är över.
– Jag är på en handelsenhet. Egentligen på kontoret, men på slutet hoppade jag in som kock eftersom jag inte hade så mycket tid på grund av fotbollen, säger hon.
Vad är ditt framtidsmål rent fotbollsmässigt?
– Jag vill öppna upp dörrar för mig själv och andra som inte är lika privilegierade men är på väg fram i Ghana. Om man skapar ett utrymme kan det ge plats även åt andra. Jag vill spela på den högsta nivån och göra så att andra också får chansen. Jag vill vara en förebild, jag skulle älska det.
A-landslaget?
– Jag har redan spelat i landslaget på ungdomsnivå. Men jag kallades till seniorlandslaget precis innan jag åkte till Norrköping men då blev jag tvungen att tacka nej. Men jag hoppas kunna åka nästa gång om jag blir kallad. Just nu vill jag stanna i Europa och uppfylla mina drömmar. Jag tror inte drömmarna finns i Ghana just nu.