En av truppens mest flexibla spelare de senaste åren. Där Filip Dagerstål har placerats har han spelat. Utan att klaga eller göra någon större sak av det.
I år verkar det återigen vara rollen i mitten som gäller.
Filip Dagerstål, som gjort en lång rad U21-landskamper som mittback, ser sig i just den rollen 2020.
– Ja, det skulle jag säga, jag har bara spelat som det i år, säger han efter fredagens pass.
23 år men med massvis med rutin kliver han in till en premiär igen. Om vi ska tolka fredagen rätt tillsammans med Rasmus Lauritsen i mittförsvaret mot Kalmar på Östgötaporten.
– Jag ser det som att det är min bästa position. Sedan har jag inga problem att spela på mitten heller.
Helst centralt i alla fall?
– Exakt. Jens (Gustafsson) har satt ut mig på kanterna några gånger, det har gått sådär, haha.
Nu verkar det som att Henrik Castegren och Lars Krogh Gerson tar klivet utåt istället.
– Det har hänt förut några gånger att vi spelat med fyra mittbackar i backlinjen. Nu vet jag inte hur vi kommer att spela men idag gjorde vi så i alla fall. Jag tror att det är en styrka vi kommer att ha, vi har många bra spelare och med tight matchande kommer det att behövas.
Med en krånglande ljumske kunde han inte spela de sista matcherna 2019. Vintern handlade om rehab och när han väl var tillbaka och började känna sig redo kom corona-pandemin.
Nu är världens längsta försäsong äntligen över för Filip Dagerstål.
– Verkligen. Det känns knappt som att jag spelat fotboll alls, bara tränat. Jag har blivit en träningsspelare. Men alla känner nog samma nu, det ska bli oerhört skönt att det gäller något igen. Sedan blev det ganska bra för egen del med en lång försäsong, liksom för några andra också som hade lite småskavanker. Som lag har det väl varit okej ändå.
Ni har haft lite nytta av det också?
– Ja, det är ingen hemlighet att vi inte var nöjda med hur det såg ut i cupen och vi har jobbat jäkligt hårt med de grejerna, där har framför allt Kim (Hellberg) bidragit. Vi har utvecklats mycket från förra året men också från för några månader sedan, svarar Dagerstål som också ser att laget fått mer tid till att jobba in nya spelsystemet (4–3–3).
– Sedan är det svårt att stå och säga att vi är så jäkla bra när vi inte har spelat en enda match. Det är inget lag som har kunnat det, och det gör det ännu mer spännande att se var man står när det drar igång. Vi har nytt system och nya spelvägar, det ska bli kul att testa det när det är allvar.
Som de flesta andra har han funderat en del på hur det kommer att bli att spela utan publik – hur det kommer att bli att hitta rätt fokus när arenorna gapar mer eller mindre tomma.
– Det brukar vara en grej som får igång en, även på bortamatcherna när det är mycket folk och deras publik vänder sig emot en till slut. Man får hitta andra grejer, vi får nog hjälpas åt väldigt mycket, prata och styra varandra. Vi har pratat mycket om det innan också, att de här matcherna gäller lika mycket som om det varit fullsatta läktare.
Finns det något skönt i att inte veta så mycket också, ni har knappt sett motståndarna spela och måste ännu mer fokusera mest på ert eget?
– Man får se det positiva. Vi har fått fokusera på oss själva. Och jag tycker att vi är ett lag som gör det annars också, vi vill spela vårt spel och på vårt sätt. Jag tycker att vi är så bra att oavsett vilket lag vi möter, om det är en svår bortamatch eller en lättare hemmamatch, tycker jag vi ska ha vårt spel och våra principer. Vi har tillräckligt bra spelare för det.