Ett par minuter efter 1–1 i hemmapremiären mot Nässjö stegar Bassel Hanna, Hanna Ertas, Samer Chamoun, Alexander Alan, Simon Dogan och Samuel Gergin ut på Mamre IP:s täta gräsmatta för att berätta om första halvåret under samma tak.
Assyriska IF, Azech SF och IK Derik lyckades att samtala och resonera sig fram till ett samgående.
Till slut.
– Det är en dipp i samtliga föreningar. Framför allt med engagemang. Vi har styrelser men de är inte tillräckligt aktiva och utfyllda. Det är få människor som drar i trådar. Det är kortsiktiga lösningar hela tiden. Förr eller senare kommer det rinna ut i sanden, kände vi. Vi var tvingade att göra en ansträngning tillsammans, säger Simon Dogan som har en roll som sportchef.
Syrianska som initialt var med i diskussionen valde att inte gå vidare utan kör vidare på egna ben. Sammanslagningen är inte okontroversiell.
– Så varför är fel fråga. Vi lyckades göra det! Att slå ihop tre föreningar...det är lite viljor som ska samsas. Att enas i det här är det stora. Att göra det ihop. Syrianska och Assyriska-lag som slås ihop. Det har inte gjorts i Sverige, eller i Europa vad jag vet i alla fall. Hoppas att det blir fler sammanslagningar i landet.
– Det var inte en fråga om varför utan när, egentligen. Det har varit på tal i många år. Vi pratar inte om ett-två-tre år. Det har varit på tal i 15-20 år att det ska bli en sammanslagning, säger Samuel Gergin.
Hur har reaktionerna varit?
– Förändringar är alltid svåra. Framför allt en sån här förändring. Det är ett stort steg. Folk har varit positiva och skeptiska. Det är normalt. Det är fotbollslag som funnits i väldigt många år som slås ihop. Det finns båda sidor. Det är bara att försöka vinna folks hjärtan med att visa att det var rätt steg och vi har väldigt många med oss redan, svarar Gergin.
Simon Dogan får ett annat tonläge när han lyfter fram den mest brännande frågan med sammanslagningen. Ungdomsverksamheten.
Idag finns det fyra pojkag under representationslagen, Adas United i division 3 och IK Adas United i fyran.
– Vi ska ha som mål att öka med en eller två kullar varje år. Vi har pojkverksamhet. Vi skulle gärna se att det utvecklas en flickverksamhet. Våra medlemmar föder inte bara söner, de föder döttrar också och de är minst lika viktiga här, säger Simon Dogan.
Samer Chamoun i ungdomskommittén ser goda förutsättningar att bygga en väl fungerande verksamhet när tre klubbar blivit en.
– Jag samarbetar med samtliga ledare och de jobbar på för fullt. Vi försöker ta oss till skolor och områden där barnen kan få ett bättre liv hos oss. Att de kan vara med och spela. Många här, i Hageby och Navestad, har det tufft. Här kan de förverkliga sina drömmar, resonerar han.
Mamre IP kommer förbli hemmaplan. Där kan och vet eldsjälen Hanna Ertas hur varenda grässtrå växer och är format.
– Vi hade ett damlag och ett flicklag. Damerna la ned. Varför? De hade ingenstans att träffas. Vi försökte övertala dom att fortsätta, men det gick inte. Vi har ledare och kapacitet, men vi måste få hjälp av kommunen också. Kolla här. Kolla på barackerna. De säger själva att det luktar mögel. Hur ska vi kunna hjälpa ungdomarna när inte kommunen hjälper oss? Jag är här flera timmar ideellt för att hjälpa ungdomarna så de inte hamnar snett, men vi måste få hjälp av kommunen också, säger Ertas.