Det gick undan när Linus Wahlqvist Egnell fick göra comeback i A-landslaget. Norrköpingssonen blixtinkallades från Polen när Joel Andersson var skadad.
Därefter gick han rakt in som högerback i båda matcherna när Sverige inledde EM-kvalet med 0–3 mot Belgien och 5–0 mot Azerbajdzjan.
– Jättekul, så klart. Det är det här man vill och har väntat på. Senaste gången jag var med landslaget var januariturnén 2017. Det "riktiga" landslaget var väl 2016, konstaterar Linus efter veckan med Blågult.
Förvånad att du fick spela alla minuter?
– Jag snackade med Janne (Andersson, förbundskaptenen) och förstod väl att det fanns ganska goda möjligheter till speltid. Sen räknade man väl inte att få spela 2x90 minuter direkt. Men det var kul att få göra det och äntligen få visa upp att man håller på den nivån också. Skönt för en själv att få två matcher och också få avsluta med en vinst mot Azerbajdzjan i sista matchen.
Linus Wahlqvist Egnell gjorde definitivt inte bort sig när chansen dök upp och han fick genomföra sin sjunde och åttonde A-landskamp.
– Jag får väl vara nöjd. Mot Belgien smög jag väl igång och hade ganska bra koll defensivt. Sen försökte jag vara mer offensiv ju längre matchen led. Mot Azerbajdzjan var vi lite sämre som lag i första halvlek, och jag själv med. Sen blev det bättre i andra och man presterar väl som laget. Det var ändå två hyfsat stabila matcher av oss och då blir väl ens egna insats det också. Men både 0–3 mot Belgien och 5–0 mot Azerbajdzjan kändes kanske för mycket. Men det är fotboll på något sätt.
Vad tror du om fler chanser när du har fått visa upp dig och komma in i värmen igen?
– Det är väl alltid positivt när man har fått göra två matcher och har fått jobba med dem på nära håll igen, eftersom det var länge sedan sist. Men det är alltid upp till mig själv att prestera i klubblaget. Annars kan man inte prata om landslaget heller. Det är en viktig vår för oss här att avsluta på ett bra sätt i ligan.
Sista frågan om landslaget bara: vad säger du om debaclet som följde mellan Janne Andersson och Bojan Djordjic?
– Haha. Jag har väl inte så mycket att säga egentligen mer än att det var väl skönt att de kom ut på andra sidan som vänner, säger Linus om det hett omdebatterade eftersnacket/grälet.
26-åringen är alltså tillbaka i klubblaget Pogoń Szczecin nu och laddar som bäst för helgens återstart i Ekstraklasa.
Det blir en speciell bortamatch på söndag för klubbens före detta IFK-trio, där även tränaren Jens Gustafsson och forwarden Pontus Almqvist ingår. IFK-fostrade Filip Dagerstål kommer stå som en av motståndarna i Lech Posnan-dressen.
– Det stämmer bra. Det blir en rolig återstart. Dels ligger Lech tre poäng före oss som vi slåss om topp tre tillsammans med. Sen har de tre svenskar i laget varav en är en av mina bästa vänner. Så det blir roligt på alla sätt egentligen
Har du haft kontakt med Filip just nu, med tanke på matchen?
– Vi har alltid kontakt eftersom han är en av mina närmaste vänner och vi har följts åt sedan vi var 11, 12, 13 år gamla.
Har ni börjat trigga varandra eller hur ser det ut?
– Nja. Vi är nog för nära för att hålla på och hetsa varandra, haha. Sen hoppas jag att det är jag som står som vinnare efter den matchen. Men fram till dess är det nog ganska lugnt faktiskt.
Hur har den första tiden i Polen varit annars?
– Bra ändå. Jag hade en lite tuff start med en längre sjukdom och en liten baksida som gick sönder direkt efter sjukdomen. Sen har man fått spela sig i form på något sätt också. Det är väl nu den sista månaden som man känner att man börjar komma i gott slag. Från att laget hade svårt att hålla nollan under hösten har vi hållit tre nollor på de fem senaste matcherna. Även om vi har gått lite upp och ner i resultat har vi sett ganska stabila ut, säger Linus Wahlqvist Egnell.